-Okej, sa Hannah och började prata om något annat, och efter kanske sex minuter stannade bussen utanför mit hus. Jag såg att Justin redan var här, då han satt med hoodie, solglasögon och allt på trappan upp till dörren, jag log och började gå mot honom.

NICOLES PERSPEKTIV:

Han ställde sig upp och kramade mig. Jag kunde höra hur bussen åkte iväg bakom oss medans jag låste upp huset. Vi gick in och jag ropade snabbt:

-Melissa är du hemma!?!? Ja, efter att jag fått syn på hennes jacka..

-AAh!! Vadådå?? Frågade hon tillbaka, fast det lät mer som ett påstående eftersom det var svårt att ställa en fråga då man skrek för full hals. Det var det i alla fall för mig.

-Justin är här!!

-Okej, jag är på mitt rum då!! Sa hon och jag hörde hur en dörr smällde igen.

-Jo, jag har en sak till dig. Sa Justin och höll fram ett paket efter att vi satt oss vid köksbordet.

-Du vet att jag fyller år i februari va?? sa jag och flinade mot honom.

-Japp, den sextonde, sa han med ett fåraktigt flin, precis som om han fått ett A på ett svårt prov i skolan. Jag öppnade försiktigt paketet, eftersom jag inte ville förstöra papperet - vissa kallade mig galen, jag kallade det för energisparande -  och sken upp i ett leende då jag såg vad det var. Det var en rosa dagbok, nästan en sådan jag önskat mig i julklapp fast inte fått, och den här såg betydligt dyrare ut.

-Du hade inte behövt .. Sa jag och kollade på Justin, som snabbt böjde sig fram och våra läppar snuddade vid varandra. Det var ett - enligt mig - perfekt ögonblick då jag satt där och kysste Justin. Efter ett tag avslutades kyssen av en lätt knackning på dörren. Jävla knackning!! Skrek jag inombords, men log istället ursäktandes mot Justin och gick mot dörrenför att öppna den. Utanför stod Lucy och hoppade upp och ner, och när hon såg att det var jag som öppnade den slängde hon sig i mina armar och skrek - högt:

-Gissa vad som precis hände mig?!?

-Din katt dog. Sa jag och suckade.

-Mn jag har ju ingen katt?? Sa hon frågandes.

-Nee, men nu lugnade du i alla fall ner dig. Sa jag, extra långsamt för att irritera henne, trots att allt jag ville var att rusa in till Justin och kyssa honom igen, men man måste göra sina prioriteringar, och just nu ville jag bara få skrika och berätta för Lucy vad som precis hade hänt mig. 

-Jag antar det, kan jag komma in?? Frågade hon, nu väldigt lugn och sansad, vilket var ovanligt för att vara Lucy, då hon alltid var glad och peppad till 100%.

-Ehh, började jag men blev avbruten av Justin - som antagligen blivit nyfiken och kommit ut till hallen - som sa:

-Hej. Sa han.

-Heej, kan jag komma in?? Jag har en jätteviktig sak att berätta!! Och där kom den spralliga Lucy fram igen, tänkte jag samtidigt som jag sträckte ut handen i en gest för att visa att hon kunde komma in. Hon skuttade in - ja, hon skuttade verkligen - i hallen och senare vidare in i köket. Vi satte oss alla tre ner vid bordet igen.

-Så vad var det du ville berätta?? Sa jag, ärligt nyfiket.

-Joo, sa hon och kollade fram och tillbaka på oss båda, som om hon behövde försäkra sig om att vi lyssnade. Jag, alltså jag och mamma, ska flytta närmare hit!! Sa hon och ett stort leende spred sig på mina läppar, samma läppar som precis nuddat Justins...

-Vilken gata?? Kontrade jag snabbt.

-Två gator bort bara!! Så jag ska börja på din skola. Sa hon och kollade på mig.

-Men det är ju helgrymt!!

-Aah, och en annan sak, jo du vet Jonathan som jag pratade om, började hon och kollade nu enbart på mig.

________________________________________________________________________________________________________

Såå!!Så första kyssen nu dåå!! (Eller har den redan varit?? haha, lite förvirrad bara ;P) hehe, aja Kommetera för mera!! Orkade inte vänta på en kommentar, då ni inte fick någon del igår.. skrev den här i förrgår faktiskt och ville bara publicera den!! 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...

  "Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...

  Vi hjälptes åt att lägga killarna ner i varsin soffa. Något som skulle ha tagit någonn enstaka sekund, om inte en människa var där och kunde riskera att avslöja mig.    Jag kund einte undgå att märka att han kollad epå mig på ett sätt ingen gj...

  Vi alla fyra gick ut från huset arm i arm. Dem andra aningen berusade, men jag var lika vaken som vanligt, trots dem enorma mängderna alkohol jag hävt i mig. Jag kände mig bara aningen ur fokus, men inget mera. För att ens bli hälften så full som d...

  När jag slutade skolan dagen därpå gick jag inte hem då heller, utan jag begav mig ut på stan för att hitta en passande klänning för kvällen. Dem jag ägde kändes lite ute ur sin tid. Jag gick uppför en gata med affärer på båda sidorna av vägen, och...