Direktlänk till inlägg 14 februari 2012
Och först av allt skulle jag berätta detför Justin. På hans födelsedag. JAg log ett lite ont leende och tänkte på vilken "bra" födelsedagspresent det skulle bli. Jag kolalde ner på inbjudan som jag hade i handen. Jag skulle göra det. Jag måste göra det.
JUSTINS PERSPEKTIV:
Allting är otroligt stressigt inför min 18-årsdag. Man måste fixa lokal, DJ, mat, artister m.m Fast det sistnämnda är inte så svårt eftersom jag känner ganska många sångare. Och man måste ha ett schema över kvällen. Veta när jag ska göra entré, när jag ska göra entré, var folk ska sitta, och både mamma och pappa håller på att bli tokiga så mycket dem har att göra. För jag menar, det är ganska stort att bli 18. Och gästlistan var perfekt planerad. Jag suckade och kollade ner i knät där jag satt i min sääng framför någon romantisk komendi som inte var något vidare.Gästlistan var nästan perfekt. Den enda som saknades var Nicole. Jag drog några djupa andetag. Jag hade ändå gett henne en plats på festen, ifall hon skulle komma. Vilket inte var så sannolikt. Jag blundade för att hålla tillbaka tårarna som hotade att rinna nerför mina kinder varje gång jag tänkte på henne. Dörren slogs hastigt upp och Ryan kom inrusandes.
-Justin, du måste komma!! Flåsade han ansträngt fram, då han antagligen sprungit så fort han kunde till mig.
-Vad ahr hänt?? Sa jag och reste mig snabbt upp.
-Du får se när du kommer dit!! Sa han snabbt och började springa ut ur huset igen. Jag var inte sen med att springa efter honom. När jag kom ut till gräsmattan stod han bara där. Jag rynkade på ögonbrynen.
-Vad är det som har hänt egentligen.
-Det här. Sa han och sträckte ut armarna. I samma ögonblick sprang Nolan, Chaz och Mitch ut ur buskarna med varsin vattenpistol och började skjuta på mig. Chaz kastade en vattenpistol till Ryan eftersom han haft två. JAg började så snabbt jag kunde springa ifrån dem, och bort i villaområdet. Jag kände alla kalla vattenstrålar i ryggen och tillslut orkade jag inte mer, så jag la mig ner i gräset, på någons tomt och skrattade. JAg skrattade så mycket att jaginte ens kunde säga åt dem att sluta längre.
RYANS PERSPEKTIV:
Jag sprutade vatten på Justin tils vattnet tog slut. Även jag vek mig av skratt, och när jag la mig ner på gräset brevid Justin, fick jag en iskall kram av honom, och alla började av någon anledning spruta vatten på mig. OCh jag försökte lite panikslaget slingra mig ur Justins grepp, men det var nästintill omöjligt. Jag kom att tänka på Nicole, och det telefonsamtal jag fått av henne tidigare idag. Jag hade ingen aning om hur hon fått tag i mitt nummer, men var tacksam över att hon ringt överhuvudtaget. Hon hade sagt att hon tänkte komma på hans fest, och jag hade lyckligt skrattat till, i hopp om att hans lidande skulle vara över. Men då hade hon sagt att hon inte tänkte förlåta honom för det han gjort, men att hon hade en sak som hon behövde berätta, en sak hon var skyldig honom att berätta. Jag hade lite smått panikslaget frågat om hon hade varit med någon annan, men hon hade bara skrattat bort det och sedan sagt att det var värre, sedan hade hon lagt på, hela dagen hade jag försökt komma på vad som var värre än att vara otrogen mot någon, och det enda jag kunde komma på var att hon var gravid. Men det kunde hon ju inte vara. Eller kunde hon??
___________________________________________________________________________________________________
Det här är ett tidsinställt inlägg, men det kommer ett till idag tror jag. Skrev detta inatt. -.-' hehe, hade tråkigt och ville inte gå och lägga mig, men istället för att lägga upp det mitt i natten när alla sover lägger jag upp det nu.. Kommentera
Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...
"Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...