Jag kollade ner i golvet ett tag, men kröp sedan ner under täcket och försökte somna. Men ödet tycktes ha bestämt något annat för mig,

NICOLES PERSPEKTIV:

Då mobilen började ringa. Jag gick upp tillsängen och bort till min byrå, där mobilen låg.

-Hej det är... Började jag vant men blev snabbt avbruten.

-Varför sa du inget till mig?!?! Hörde jag Justin skrika i andra änden och jag hoppade till och höll mobilen lite längre från örat. Man kunde verkligen höra att hanhade gråtit.

-Sagt vad?? Sa jag och hoppades att det handlade om något helt annat än det jag trodde det handlade om..

-Att du har .. Började han och tog ett djupt andetag.. Cancer. Viskade han sedan fram och jag drog efetr andan..

-Hur visste du?? Frågade jag sedan med en röst som darrade lite lätt..

-Ryan sa det till mig, Hannah hade tydligen råkat försäga sig..

-Men jag har inte ens berättat det för någon annan än min familj än?!? Sa jag nu lite smått panikslaget. Hur kunde hon veta??

-Jag vet inte hur hon kan veta det. Kontrade han snabbt och besvarade då min oställda fråga. Jag brast uti gråt och Justin försökte lugna ner mig.

-Jag har bestämt mig för att ta ledigt ett tag, för att kunna vara med dig..Sa han efter att min lillagråtexplosion slutat..

-Va?!? Nej, det kan du inte!! Sa jag jag kunde se honom framförmig hur han rynkade på ögonbrynen.

-Vad merar du?? Vill du inte ha mig där??

-Självklart vill jag ha dig här, men du kan inte svika dina fans för min skull!! Men det varredan förset då han hade lagt på innan jag ens hade sagt första vokalen. Varför skulle jag ha en sådan otur jämt?? Jag skrev ihop ett långt sms om att jag verkligen ville ha honom här, sedan kröp jag in under täcket igen, och straxdärpå somnade jag.. 

JUSTINS PERSPEKTIV:

Jag tryckte på röd lur och slängde därefter bort mobilen till nederdelen av minsäng hos mormor och morfar. JAg visste att det var barnsligt, men ända sedan jag hört nyheten, eller tragedin kanske man ska kalla det, från Ryan har jag inte känt mig som mig själv. JAg hade väl anat att den dan då vi skulle bli riktigt osams och göra slutför evigt skulle komma. Snart. Men jag hade aldrig trott att hon inte skulle finnas till mer. Jag gick bort till min gitarr och drog några ackord, och bildade en ny melodi.. Dem tror att jag har allt, men utan dig har jag ingenting...

__________________________________________________________________________________________________

Såå.. Vad tycker ni?? Novellen börjar ju dra mot sitt slut, och ni kommer (åtminstonde dem flesta (tror jag)) ÄLSKA slutet.. Kommentera

P.S Älska=hata 

 

Saga

25 februari 2012 09:47

Hej!
Jag har en tävling på min blogg där man kan vinna en länkning i en månad för mina 100-200 besökare om dagen!
Här hittar du tävlingen: http://cocoz.blogg.se/2012/february/manadens-blogg.html#comment

http://cocoz.blogg.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...

  "Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...

  Vi hjälptes åt att lägga killarna ner i varsin soffa. Något som skulle ha tagit någonn enstaka sekund, om inte en människa var där och kunde riskera att avslöja mig.    Jag kund einte undgå att märka att han kollad epå mig på ett sätt ingen gj...

  Vi alla fyra gick ut från huset arm i arm. Dem andra aningen berusade, men jag var lika vaken som vanligt, trots dem enorma mängderna alkohol jag hävt i mig. Jag kände mig bara aningen ur fokus, men inget mera. För att ens bli hälften så full som d...

  När jag slutade skolan dagen därpå gick jag inte hem då heller, utan jag begav mig ut på stan för att hitta en passande klänning för kvällen. Dem jag ägde kändes lite ute ur sin tid. Jag gick uppför en gata med affärer på båda sidorna av vägen, och...