"säg bara vem det är, du vet att jag hatar att vänta sådär." Sa Justin trött och kollade på sin vän. "okej då.. Hon heter Cassie, och hon är skolans utan tvekan snyggaste tjej, tyvärr så gå det massa rykten om att hon håller på med droger. Och att hon röker och dricker vet jag att hon gör, då jag själv - och massvis med andra för den delen - har sett det med egna ögon.." Justin tittade besviket ner i marken. Han hatade tjejer som dricker och sådant där. Själv hade han aldrig smakat på alkohol. Ja, om man inte räknade en och annan öl dådå...

Cassie stannade kvar i klassrummet efter sista lektionen för att prata med sin historielärare som var rasande på henne för hennes skolkande varje dag. "Hur kan du ha så bra betyg på prov, om du aldrig är med på lektionerna?!? Det funkar inte!!" Skrek hon och Cassie hoppade till, men svarade sedan självsäkert "Jag var ju med på lektionen idag eller hur??" Läraren blev ursinnig, men lät henne gå ut ur klassrummet, efter ett hot om att hon skulle ringa hennes föräldrar ikväll. Men Cassie visste att hennes mamma är i New York, och att Rick inte skulle bry sig särskilt mycket. Han skulle inte ens orka säga till hennes mamma. Allt han brydde sig om var sex. Cassie kom bara som en liten bonus med det här giftermålet. Hon släpade benen efter sig när hon sakta gick mot sitt skåp. Precis som hon fruktat stod Jolena där och rökte, och brydde sig inte det minsta om lärarna såg eller inte. Cassie suckade sedan gick hon fram dem sista metrarna till sitt skåp. 

  "Ricardo väntar med bilen utanför." Sa Jolena när hon fått syn på sin "bästa vän". Deras konversationer hade blivit mer och mer ytliga på sista tiden, och Cassie kände att hon knappt visste vem Jolena var längre. Hon hade förändrats så totalt sedan hon träffat Ricardo. Om hon bara inte hade fått syn på honom den där dagen på stan med klassen. Cassie hade länge velat sluta med allt droger och skit, men varenda gång hon kom hem till Rick igen och mötte dem hemska verkligheten, så orkade hon inte längre bry sig om konsekvenserna, och redan på kvällen brukade hon vara ute och festa. Hårt. En och annan kille brukade hon också hångla upp, och alla blev lika besvikna när hon sa att hon hade pojkvän, då dem gärna hade velat få en liten snabbis på den allmäna toaletten, eller ibland till och med på motellet på andra sidan gatan, där man hela tiden såg par vingla fram mot dem rostiga dörrarna, bara för att sedan hångla på utsidan istället.

  Ricardo stod utanför och suckade lättat när Jolena och Cassie kom ut ur skolbyggnaden, omringad av ett tiotal andra ungdomar.  Allt mer ofta hade Cassie börjat smyga ut genom ett fönster på baksidan, för att smyga till den där Johan som hon var med hela tiden, och han blev stolt över henne när han såg att hon gick mot honom, hand i hand med Jolena. Visst, hon såg inte särskilt glad ut, men det dör ändå.

  "Hej hej!" Ropade hon när dem kommit närmare honom och kramade sedan om honom. Alla tre satte dem sig i den gamla bilen, och började sedan åka mot Ricardos skruttiga en rums lägenhet bara några hundra meter från stan. 

  Dem kom fram efter bara fem minuter i bilen. Cassie hoppade ut ur bilen och kunde äntligen pusta ut, då hon alltid var otroligt rädd när del gällde att åka bilar. Och speciellt gamla bilar. Cassie slog vant in koden till Ricardos port och slängde sedan upp dörren med ett enkelt litet knyck med handen. Jolena kollade avundsjukt på henne med stora ögon. Hon önskade att hon också kunde göra så, då hon var tvungen att trycka med båda händerna för att få upp den tunga gnisslande dörren.

  Cassie och dem andra sprang snabbt uppför trappan till Ricardos lägenhet som låg högst upp i höghuset, som oturligt nog inte hade någon hiss, utan bara en smal spiral trappa som gick längst upp. Även Ricardos dörr öppnade Cassie enkelt, då den för tillfället var upplåst, och fick plötsligt en chock, när hon såg att han målat om nästan hela lägenheten med mörka, dystra färger. Något som inte alls speglade någon av deras personligheter, då alla tre var väldigt färgglada personer. Visst, dem hade också alla tre ett mörkt förflutet, med svåra uppväxter m.m men ändå så var alla tre väldigt glada personer, dels för att dem inte ville att folk skulle veta vad dem egentligen kände, dels för att dem helt enkelt var födda sådana. 

  Cassie och Jolena hörde hur någon sjöng i köket - okej, alla tre hörde det, men Ricardo var ju den ende som visste vem det var - och dem kollade chockat på varandra, för att sedan kolla bak på Ricardo, som visade med ena handen att dem själva kunde gå och kolla efter. 

  Båda två fick en chock när dem såg en emo-tjej stå i köket och måla det mörk-lila. "Oj, hej, jag hörde inte att ni kommit." Sa hon och log mjukt mot henne. "Och, vem är du??" Snäste Jolena fram, då det sakta gick uppför henne att det kanske är hans nya flickvän, och hennes farhågor förverkligades när hon med glad röst svarade "Har han inte berättat??" Började hon och kollade skumt på Ricardo som nervöst drog på munnen. Olikt honom att göra så. Innan hon fortsatte. "Jag är Ricardos nya flickvän, eller ja, nu är det ju sambo!!" Hon verkligen sprudlade av glädje när hon berättade det för de två ännu ganska unga flickorna hon såg framför sig. "Jag heter Julia förresten." Lade hon sedan till innan hon - till Jolenas förskräckelse - kastade sig i Ricardos famn, och dem utdelade ett extremt passionerat hånglande framför Cassie och Jolena, som bara stod där och kollade chockat på, innan Ricardo föste ut dem ur lägenheten, för att gå vidare till sovrummet.

  Innan dem två vännerna hunnit skynda ut ur lägenheten hörde dem dem höga stönen och skriken från sovrummet och dem slängde snabbt igen dörren till lägenheten, innan dem skyndade ut på gatan igen. Och Cassie kunde inte undgå att tänka om det här var den ultra-viktiga saken som Ricardo så gärna hade velat säga till dem.

  Tjugo minuter senare slängde Jolena snabbt igen dörren till sitt rum i det mörka huset bakom henne och Cassie. "Skit i honom, du är väst såå mycket bättre!" Sa Cassie efter att dem satt sig i sängen, men trots dem snälla orden kunde inte Jolena fatta att Ricardo hade en flickvän. Det var så inte honom. Han var ju playern. Och det kunde Jolena stå ut med, men att dagligen behöva se det fula trynet på tjejen han "älskade". 

/ / C a s s i e / /

  Jolena sken plötsligt upp efter tjugo minuters deppande. "Det är en sak jag glömt berätta för dig!! Du vet den där Ryan Bu .. Bu .. Bu.." Började hon men kom verkligen inte på efternamnet. "Butler??" Frågade Cassie och Jolena nickade uppspelt mot henne. "Ja, han ska ha fest ikväll för att Justin Bieber kommit tillbaka till Stratford för en tid, och han har bjudit in oss!!". Cassie, som inte var så medveten om omvärlden, om det nu då inte gällde tonårs idoler - vilket det här faktiskt handlade om - Öppnade förvånat ögonen när hon hörde kändisens namn uttalas från en utav sina bästa vänner, och sken sedan upp i ett stort leende. "Haha, det ska bli kul att se honom igen, har ju inte sett honom sen, vad är det, sexan??" Frågade hon och syftade på dem åren då dem gått i samma klass. "nee, tror det är sjuan faktiskt." Svarade Jolena, som redan börjat rota runt i sin garderob för att hitta någonting som hon kunde ha på sig under kvällen.

Andra kapitlet nu då ;)!! hehe, har typ börjat lyssna skit mkt på

One Direction, så deras låtar går på repeat hemma hos mig nu.. haha..

Aja, ha det!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...

  "Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...

  Vi hjälptes åt att lägga killarna ner i varsin soffa. Något som skulle ha tagit någonn enstaka sekund, om inte en människa var där och kunde riskera att avslöja mig.    Jag kund einte undgå att märka att han kollad epå mig på ett sätt ingen gj...

  Vi alla fyra gick ut från huset arm i arm. Dem andra aningen berusade, men jag var lika vaken som vanligt, trots dem enorma mängderna alkohol jag hävt i mig. Jag kände mig bara aningen ur fokus, men inget mera. För att ens bli hälften så full som d...

  När jag slutade skolan dagen därpå gick jag inte hem då heller, utan jag begav mig ut på stan för att hitta en passande klänning för kvällen. Dem jag ägde kändes lite ute ur sin tid. Jag gick uppför en gata med affärer på båda sidorna av vägen, och...