Direktlänk till inlägg 5 april 2012
Hon klev in i hallen i det mysiga, ganska stora, huset för andra gången. Hon slogs genast av Ryans lukt, och sedan kom Justin gåendes nerför trappen..
"Tjenare!!" utbrast han och kom och kramade om henne. Hon kramade tillbaka, innan hon nervöst började kolla sig omkring. "Du kan bo i gästrummet om du vill" sa Ryan och pekade uppför trappan. "Andra dörren till höger" lade han till när han såg att hon började gå åt det håll han pekat. "Tack så jättemycket för att jag får stanna här" sa hon snabbt innan hon sprang uppför trappan och in i gästrummet. Hon slängde sig genast ner i sängen och tårarna var nära på att rinna nerför hennes kind.
"Vad är det??" hörde hon Justin fråga från dörröppningen ohchon ryckte till, och torkade kinden med ena ärmen. "Ingenting" sa hon. "Det ser inte ut som ingenting.. Varför är du ledsen??" frågade han och kom mot henne. Fan. Hon hade vetat att hon skulle behöva svara på den frågan så småningom. Men ändå hade hon inte tagit sig tid att komma på ett vettigt svar, så nu satt hon där och försökte pressa fram något vettigt att säga. Han ryckte på axlarna. "Eh, du behöver inte berätta om du inte vill" sa han och började gå mot dörren igen. "Godnatt" lade han till innan han stängde dörren efter sig. "Godnatt" mumlade hon tillbaka, trots att han inte kunde höra henne längre.
Hon lade sig ner i sängen, och sket i att borsta tänderna, vilket hon tycktes göra alltmer sällan nuförtiden. Hur fan kunde allt bli såhär?? Frågade hon sig själv innan hon stängde ögonen, och grät sig själv till sömns i ren förtvivlan.
Han lade sig ner i sin säng. Hon, som verkat så stark, måste verkligen ha en djup hemlighet, men vad kunde det vara?? Justin låg där och tänkte på olika valmöjligheter. Han hade gått igenom allt möjligt. Att hon blir mobbad?? Nej, det hade inte verkat som det när han varit där, mer som om hon var skolans populära tjej. Drogerna?? Nja, kanske, men inte så troligt. Kanske hennes styvpappa slog henne eller något?? Nej, alla säger ju hela tiden hur snäll han är och sådant. Att hennes pappa dött?? Hmm, ja, antagligen, då han själv aldrig skulle bli sitt riktiga ja igen, om någon av hans föräldrar dog.. Kanske var därför hon börjat dricka, ta droger och allt?? Ja, så måste det vara..
Nöjd med sin slutsats somnade han. Han tror helt enkelt att hon e ledsen över att sin pappa dött, men ändå är en jävligt stark tjej..
Hon springer för sitt liv från Rick. Det är mitt i natten och det enda hon har på sig är en bh, ett par tunna leggings och skor. Hon kastar hela tiden förstulna blickar bakåt. På mannen, som hon av hela sitt hjärta hatar. Mannen, som borde sitta bakom lås och bom, och aldrig få komma ut igen. Hon springer förbi så många personer hon känner, inklusive Johan, hennes mamma, Caitlin och Jolena. Men när hon skriker till dem att hjälpa henne, vänder dem sig ifrån henne, precis som om dem inte hör hennes alltmer desperata rop på hjälp.
Hennes andetag blir djupare, och snart kommer hon inte att orka mer. Hon springer vidare ut på en bro. Det finns två vägar att gå. Dem första är att låta Rick fortsätta våldta henne.. Den andra är att hoppa från bron, i hoppet om att få en smärtfri död, och dö en värdefull död. Mer värdefull än att hittas våldtagen i en gränd helt nerdrogad. Hon springer mot kanten och klättrar upp på kanten. Hon vänder sig om och kollar djupt in i sin mammas ögon. Hennes ögon som är vidöppna, men ändå så är det som om hon inte ser henne. Inte ser vad som händer mitt framför ögonen på henne. "Cassie!!" hör hon hur någon ropar. Hon känner igen rösten, men bara vagt. Hon snurrar runt, men innan hon hinner upfatta vem det var som ropat på henne, vetat vem det var som försökt rädda henne, kommer Rick ikapp henne, och puttar henne nerför kanten. Hon faller, och faller, och faller...
Hon vaknar med ett ryck och och skriker till. Hon känner hur håret har klibbat fast sig i hennes kallsvettiga ansikte. Hon andas häftigt, och undrar vem det var som försökt rädda henne i drömmen, men innan hon hinner fundera mer, öppnas dörren, och rösten från dörren uppenbarar sig igen...
Förlåt för att delarna alltid
kommer så sent, men hinner
typ inte börja skriva förrän ganska sent,
massvis som händer i mitt liv
just nu -.-' Men bättre uppdatering
kommer!!!!
Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...
"Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...