Hon vaknar med ett ryck och och skriker till. Hon känner hur håret har klibbat fast sig i hennes kallsvettiga ansikte. Hon andas häftigt, och undrar vem det var som försökt rädda henne i drömmen, men innan hon hinner fundera mer, öppnas dörren, och rösten från dörren uppenbarar sig igen...

  "Är du okej??" Frågar Justin med en orolig röst och hon nickar frenetiskt på huvudet. "Bara en mardröm, bara en mardröm" upprepar hon tyst, mest för sig själv, men Justin kommer fram till hene och stryker bort håret från hennes ansikte.

  "Kom hit" säger han tyst och öppnar sin famn för henne. Hon kryper upp tätt intill honom, och påmins plötsligt om hennes pappa, och hur han brukade hålla om henne när hon var ledsen. Hon snyftade till och Justin höll om henne hårdare. "Allt kommer bli bra, jag lovar" viskade han i hennes öra, och en ilning for upp för hennes ryggrad. Hon hade bara känt så en endaste gång innan, men då hade hon trott att det var helt obetydligt, och han hade flyttat till Texas i USA med sina föräldrar. Hon gosade in sig i Justins famn, bara för att hon visste att han ändå inte gillade henne. Hon var ett freak med ouppklarade känslor.

  Justin lade sitt huvud ovanpå hennes. Det där med hennes pappa måste verkligen tära på henne, tänkte han samtidigt som han pustade ut, han hade trott att något allvarligt hade hänt henne. Tack och lov så var det inte fallet. Han hörde hur det knarrade till i korridoren och hanns blick for genast dit. Där stod Ryan, och det var uppenbart att han stannat mitt i steget. "Mardröm" förklarade han, men Ryan skakade bara på huvudet och gick därifrån, antagligen i tron om att det var något på gång mellan mig och Cassie, men det var det inte.. I alla fall inte så länge hon höll på med all den där skiten.

  Men av någon anledning följde varken han eller Cassie efter honom, då ingen ville förstöra ögonblicket. Cassie grät i hans famn och han smekte långsamt hennes rygg. I en vänskaplig gest såklart.

  Femton minuter senare gick Justin ut ur hennes rum och sa "Godnatt" igen. Hon svarade med ett "Godnatt" tollbaka, och Justin gick in till sitt rum igen. Hon höll precis på och somna, när lampan inne i hennes rum tändes. Hon höll upp handen mot lampan, för att skydda sitt ansikte mot det starka ljuset.

  "Vad gör du här??" frågade hon Ryan när hon kunde se igen. "Inget särskilt faktiskt" svarade han och kom emot henne. Hennes magkänsla sa henne att någonting var fel, och det med rätta, då han sekunden efter att han hade kommit fram till henne tryckte sina varma läppar mot hennes, och hon tryckte instinktivt bort honom.

  "Vad håller du på med?!" småskrek hon mot honom och klev upp ur sängen, samtidigt som hon började backa mot dörren. Han följde efter henne, och sträckte ut sin hand mot henne i en gest som sa "det är okej"  men han svarade inte på hennes fråga. "Va fan fick Justin hålla om dig då?" frågade han istället och hon fnös till åt hans dumma motfråga.

  "Jag hade haft en mardröm, jag var chockad och det var rent vänskapligt, och så försökte han inte kyssa mig mot min vilja heller!!" sa hon argsint och Ryan kollade sårat ner i marken. "Du känner tydligen starkare känslor för mig, än vad jag gör för dig, och jag är ledsen över det, men så är det.. Jag är helt enkelt inte intresserad" sa hon och han drog på munnen. "Okej" sa han lågt, innan han trängde sig förbi henne och ut i den mörka koridoren igen. 

  Hon pustade ut och stängde dörren efter honom. Hon låset den även, och slängde sig sedan i den stora sängen, och somnade inte långt därifrån.

Tycktes nt ha ngn bra skrivar

inspirasion idag ''/ Påsk imron

också ju!! Ska försöka fixa till¨

ett tidsinställt tills då!! Glad Påsk alla!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...

  "Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...

  Vi hjälptes åt att lägga killarna ner i varsin soffa. Något som skulle ha tagit någonn enstaka sekund, om inte en människa var där och kunde riskera att avslöja mig.    Jag kund einte undgå att märka att han kollad epå mig på ett sätt ingen gj...

  Vi alla fyra gick ut från huset arm i arm. Dem andra aningen berusade, men jag var lika vaken som vanligt, trots dem enorma mängderna alkohol jag hävt i mig. Jag kände mig bara aningen ur fokus, men inget mera. För att ens bli hälften så full som d...

  När jag slutade skolan dagen därpå gick jag inte hem då heller, utan jag begav mig ut på stan för att hitta en passande klänning för kvällen. Dem jag ägde kändes lite ute ur sin tid. Jag gick uppför en gata med affärer på båda sidorna av vägen, och...