Hon snyftade till, och Justin släppte taget lite om henne. "Hon kommer alltid finnas där för dig" sa han, precis som om han kunde läsa hennes tankar. "Jag vet, men det är så svårt att fatta" sa hon och han kollade medlidsamt på henne.

*

  "Vi borde gå och lägga oss, det är sent"  han hade rätt. Det var midnatt och dem båda skulle upp tidigt dagen efter. Hon nickade långsamt, innan hon smidigt slank ur Justins grepp och gick mot den stora sängen. "Godnatt" sa hon innan hon drog täcket över sig och blundade. 

  "Godnatt" svarade Justin och släckte lampan, innan även han kröp in under täcket. Han ålade sig närmare henne, och lade en arm om henne. Hon log smått innan hon slumrade till.

  "Cassie, vakna"  Justin skakade henne lätt där hon låg i sängen och hon öpnade sakta ögonen, för att mötas av ett extremt starkt ljus. Hon höjde genast handen för att kunna se något i ljuset. 

  "Klä på dig bara så sticker vi sen" sa Justin, och hennes ögon hade vant sig tillräkligt vid ljuset för att hans gulliga leende. "Och sminka mig" lade hon till och han skakade upprört på huvudet. "Nepp, du är mycket finare utan smink, och du hinner ändå inte" sa han och hon himlade med ögonen. "Så du hade inte kunnat väcka mig typ fem minuter tidigare så jag hade hunnit?" "Nepp" svarade han ohc såg riktigt barnslig ut, innan han vände sig om och gick mot hennes kläder som låg i en liten hög på golvet. 

  "Och så tänkte jag att vi kunde åka och shoppa när vi kommer tillbaka i eftermiddag??" frågade han och såg - överraskande nog - faktiskt entusiastisk ut, vilket var otroligt ovanligt för en kille.

  Hon nickade, och klev upp ur sängen, innan hon krängde på sig sina kläder, samtidigt som Justin kollade på. Hon rodnade och knäppte sedan gylfen. När hon var klar slog hon ut med armarna och sa "Klar. Nu sticker vi!" Justin nickade, och hon kunde se att en lätt rosa ton prydde ävne hans kinder. Hon log försig själv, innan hon öppnade dörren och började gå mot hissen ner till receptionen.

  "När börjar rättegången?" frågade hon, i hopp om att Justin skulle ha en aning o det, då hon själv inte hade det. "Tolv" svarade han och log snett mot henne. Hon nickade, och började skruva besvärat på sig där hon stod i hissen. "Nervös eller?" frågade han och började skratta lågt. "Är du förvånad eller?" frågade hon men det kom ut mer som ett påpekande, och det lät elakt, trots att det inte var tänkt så.

  "Ta't lugnt" mumlade Justin och hon skakade på huvudet. "Förlåt, det var inte meningen. Jag är bara så himla nervös. Jag har väntat på att han ska åka in i fängelse så länge nu, och nu när dagen är här vet jag inte vad jag ska tamig till" sa hon, och Justin la genast en betryggande arm runt henne. "Äsch, det gör ingen. Jag förstår" viskade han in i hennes öra och det gick som elktriska stötar genom hennes kropp.

två korta idag, men nu

måste jag kila,

kommentera!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...

  "Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...

  Vi hjälptes åt att lägga killarna ner i varsin soffa. Något som skulle ha tagit någonn enstaka sekund, om inte en människa var där och kunde riskera att avslöja mig.    Jag kund einte undgå att märka att han kollad epå mig på ett sätt ingen gj...

  Vi alla fyra gick ut från huset arm i arm. Dem andra aningen berusade, men jag var lika vaken som vanligt, trots dem enorma mängderna alkohol jag hävt i mig. Jag kände mig bara aningen ur fokus, men inget mera. För att ens bli hälften så full som d...

  När jag slutade skolan dagen därpå gick jag inte hem då heller, utan jag begav mig ut på stan för att hitta en passande klänning för kvällen. Dem jag ägde kändes lite ute ur sin tid. Jag gick uppför en gata med affärer på båda sidorna av vägen, och...