Han knyckte till med handen, och även hon ramlade ner i vattnet. "Det är ju svinkallt ju!" skrek hon när hon kom upp till ytan igen. "Nejdå, det tror jag inte" sa han och log retsamt mot henne.

*

  "Jag går och köpte glass i kiosken längre bort, ska du ha något?" frågade han, och hon funderade där hon låg på den nu soluppvärmda handuken. "En Calippo Shots" sa hon sedan och han svarade med ett teatriskt "Ska bli!" sedan marcherade han i väg längs med vatenkanten. 

  Hon lade sig återigen ner och kollad eupp mot den klarblå himlen. Alla beskymmer var som bortblåsta när hon var med Justin. Det var som inte som om såren läkts, utan som om dem aldrig hade funnits överhuvudtaget. "Du är Cassie Miller va?" en tjej i kanske 13-års åldern stod framför henne och hon kollade beskymrat på henne. "Känner jag dig?" frågade hon, och tjejen skakade genast på huvudet.

  "Nej, men du och Justin Bieber var med i en tidning, och det stod ditt namn under" sa tjejen, och hon kunde genast räkna ut vad hon tänkte. "Och du undrar om Justin Bieber är här?" frågade hon och tjejen skakade på huvudet. "Men jag vill ha din autograf, för jag antar att du är modig, som vågar ta på dig det stora ansvaret att vara tillsammans med Justin" sa hon, och rädslan bubblade upp till ytan igen. Skulle hon klara det här?

  "Visst" mumlade hon, och tjejen stack fram ett ritblock och en penna, och hon kladdade genast ner sin autograf. Tjejen trallade sin väg igen, och Jsutin kom tillbaka med två glassar i sina händer. "är det inte varmt i det där strålkastarljuset som lyser på dig?" frågade han med ett flin på läpparna och hon slog till honom löst på armen innan hon tog sin glass.

  "Face the facts, om jag verkligen går ut med att vi är tillsammans, kommer folk hänga runt dig hela tiden" sa han och log milt mot henne. "Jag vet, mne jag är bara ovan, och kommer du verkligen göra det?" "göra vad?" frågade han och såg frågvis på henne och hon himlade med ögonen. "Gå ut med oss. för hela världen" sa hon och gjorde en gest mellan dem.

  "Någon gång kommer jag vara tvungen att gör det, men bara om du vill det förstås" sa han och hon log, och undvek att svara på frågan. 

  "Nae, nu är jag hungrig. Vi går och äter nu." sa hon bestämt efetr att hennes mage kurrat för hundrade gången. "okej, bra idé, jag vet ett jättemysigt kinaställe inte långt härifrån" sa han ohc var snabbt uppe på fötter. "Bra, jag älskar Kinamat" sa hon och han log mot hene, innan han började rulla ihop handdukarna och lägga i dem i den stora - och nya - strandväskan dem haft med sig.

  "Vad är klockan?" frågade Justin och hon slängde ett öga mot mobilen. "Halv åtta" sa hon och han nickade. "När åker du?" "Kvart i nio ungefär" sa han och log, och hon kom att tänka på en sak. "Varför är inte Kenny eller Moshe med oss??" frågade hon och han log busigt.

  "Jag sa till dem att vi bara skulle hänga i hotellrummet hela dagen, ville vara ensam med dig" sa han, och hon gjorde ett "aaw" ljud och han flätade in sina fingrar med hennes på bordet, och då restaurangen var ganska tom, och dem satt i ett hörnbås, skulle ändå ingen veta att det var dem.

  "Här är eran mat" servitrisen kom fram och ställde tallrikarna på deras bord. En med friterad kyckling och räkor, och en med kycklingspett. "Säg till om ni vill ha något mer" sarvitrisen blinkade åt Justins håll, och hon kunde se hur hon svingade lite extra med rumpan när hon gick därifrån, men det enda Justin hade gjort var att titta på henne, och hon försökte förgäves komma på vad det var som varså speciellt med henne.

  "Vad kollar du på?" hennes ord kom ut som en låg viskning, och det var ett under att han ens hörde det. "den vakraste personen i hela vida världen" sa han flörtigt och fortsatte att studera hennes ansikte. "Next after you" sa hon, och börjde sig över bordet för att kyssa honom passionerat, och när hon lutade sig tillbaka började Jsutin skratta. "Vad?" frågade hon, stött av hans skrattanfall. "Du doppade tröjan i maten!" 

  Hon blickade blickade ner på sin förut så vita tröja, och upptäckte där en stor fläck från currysåsen som stod mitt på bordet. Hon suckadefrustrerat och började försöka torka bort det med en servett. "Du gör det ju bara värre!" utbrast Justin, fortfarande skrattandes, och hon kunde inte undgå att även hon börja skratta. Folk måste tro att dem är galna.

  "Jag måste till studion snart, men jag följer med dig till hotellet och checkar in och sådant" sa han och hon nickade, dem vinkade in en taxi, oh åkte iväg mot hotellet. Utanför stod det såklart en bunt papparazzis som fotograferade dem hejvilt när dem steg ur taxin, och hela vägen fram till dörren, men där var det stopp. Tyvärr så fanns det stora fönster, så bara minuter senare låg det bilder på nätet på dem två när dem bokade rum.

  "klarar du dig upp till rummet själv?" hon nickade som svar, och han gav henne en puss på kinden, då papparazzina bokstavligt talat stod på tröskeln och följde deras varje rörelse. Hon började gå mot hissen, och Justin begav sig ut i folkmassorna igen, och for Cassie blev det återigen tyst och lugnt.

Inte så mkt drama just

nu, men tro mig, det kommer!

Trooor det kommer nästnästa

kapitel faktiskt! Då börjar det i alla fall.

Kommentera för i helsicke! YAY!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...

  "Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...

  Vi hjälptes åt att lägga killarna ner i varsin soffa. Något som skulle ha tagit någonn enstaka sekund, om inte en människa var där och kunde riskera att avslöja mig.    Jag kund einte undgå att märka att han kollad epå mig på ett sätt ingen gj...

  Vi alla fyra gick ut från huset arm i arm. Dem andra aningen berusade, men jag var lika vaken som vanligt, trots dem enorma mängderna alkohol jag hävt i mig. Jag kände mig bara aningen ur fokus, men inget mera. För att ens bli hälften så full som d...

  När jag slutade skolan dagen därpå gick jag inte hem då heller, utan jag begav mig ut på stan för att hitta en passande klänning för kvällen. Dem jag ägde kändes lite ute ur sin tid. Jag gick uppför en gata med affärer på båda sidorna av vägen, och...