Direktlänk till inlägg 8 maj 2012
"klarar du dig upp till rummet själv?" hon nickade som svar, och han gav henne en puss på kinden, då papparazzina bokstavligt talat stod på tröskeln och följde deras varje rörelse. Hon började gå mot hissen, och Justin begav sig ut i folkmassorna igen, och for Cassie blev det återigen tyst och lugnt.
*
Hon vände sig om när hon kommit in i hissen. papparazzin hade försvunnit så fort Jsutin åkt iväg. Hon visste inte om hon skulle klara av att ha massa fok hängandes efter henne hela tiden. Speciellt inte om hon skulle råka röka, dricka eller ta droger. droger. så fort tanken for genom hennes huvud väcktes det ett sug inom henne. Det hade funnits där sedan några år tillbaka, men det hade aldrig varit lika stort som nu. Nu när hon ville ha det som minst.
Hon blåste ljudligt ut och tryckte på våning fem. Dörrarna åkte igen, och bet hårt ihop käkarna. Nej. Hon kunde inte hålla på så längre. Hon ville inte hålla på så längre.
"Aj!" blodet droppade ner på dem vita lakanen, och hon sprang genast mot toaletten. "jävla papper" mumlade hon, och blängde surt på den tjocka boken, som om dem skulle få skuldkänslor om honkollade tillräkligt länge. Knacknack. Hon vred snabbt huvudet mot ljudet som uppstått. Hade det precis knackak på dörren? nej, det var nog abra inbillning. hon tänkte det mer för att distrahera sig själv från att det var en yxmördare som stod med yxan i högsta hugg.
knackknackknack. ljudet uppstod igen, och med inställningen att det nog bara var Justin gick hon sakta mot sen solida trädörren. Klockan hade trots allt redan hunnit bli tre. På natten. "Cassie!!" Patties varma kram omfamnade henne och hon ryggade genast bak. Var det inte hon som bara dagen innan kallat henne för knarkare, vilket i o för sig delvis var sant. Men ändå.
"Vad gör du här?" den spydiga kommentaren som flög ur hennes mun fick Pattie att förvånat höja på ögonbrynen. "Vad menar du, varför skulle jag inte vara här?" kontrade Pattie, och hon antog att hon bara spelade oskyldig för att slippa undan dem jobbiga konsekvenserna hennes val hade fått.
"För att du hatar mig?" Patties kärlek, som nyss återspeglat sig i hennes ögon, bleknade bort, och ersattes av.. Precis ingenting. Så där stod hon nu, framför en känslokall Pattie, som råkade vara morsa till hennes pojkvän, och som pricken över i:et faktiskt hatade henne.
"Okej, du synade mig, så.. Var är Justin? Han har en del utskällningar att ta emot" väste Pattie till svar och trängde sig förbi henne. "Han är inte här" sa hon, och hon lät betydligt mer självsäker och kaxig än vad hon kände sig. Hon hoppade det i alla fall. "Nå, var är han då?" frågade Pattie, och hon kunde verkligen se oroligheten som växte i PAtties ögon, men istället för att ge sig lade hon bara armarna i kors.
"Gissa." sa hon restsamt och ett elakt flin uppenbarade sig på hennes läppar, och om hon någon gång haft en chans att få Pattie att gilla henne, var den chansen nu som bortblåst, och ren kyla spred sig i rummet runt omkring dem. Det kunde ju vara det öppna fönstret, men hon gissadepå att det var dem negativa energierna i rummet. För faktum var, att det fanns ett för mycket stort ego där inne.
Pattie började genast springa runt i det - för att vara Justin - lilla hotellrummet, men gav snart upp. "Okej, var är han?" "Gissa sa jag" Pattie började kolla på henne med vad hon antog var nu-är-jag-en-sträng-mamma-och-du-ska-lyda-mig blicken. Antar att den funkade på Justin, men inte på henne.. Nejnej.
Tadaa!! Klar, höhö..
Tänkte följa Ida's tips
(http://justindbstoriees.blogg.se/)
och göra så här: Minst 3 kommentarer
innan nästa! Kanske skriver den, men
kmr inte publicera den förrän jag fått
3 kommentarer!!
Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...
"Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...