Direktlänk till inlägg 10 maj 2012
"Du måste fortsätta. Jag tänker inte låta dig slänga bort ditt liv på det sättet" sa han och la sig på sidan, så att han kunde se in i hennes ögon. "Jag måste. Jag måste hitta min plats, och med skolan kan jag inte göra det. Jag vill känna mig fri" sa hon och vände på huvudet mot hans håll, och deras blickar möttes. "Nej, du får inte sluta skolan. Punkt slut." sa han och drog täcket över sig, och innan han somnade hörde han Cassie mumla du bestämmer inte över mig.
*
"Förlåt" det var dem viskade orden som väckte henne, och hon vände sig trött mot Justin, men inte efter att ha kollat klockan. Fem på morgonen. "Vad sa du?" frågade hon trött, och var glad att hon ens fick ihop en sammanhängande mening.
"Förlåt" upprepade han, och hon rynkade på ögonbrynen, trots att han inte kunde se det i mörkret. "För vad?" "För att jag var dum i huvudet förut. Om du vill hoppa av, så ska du hoppa av. Du får göra precis vad du vill" hans röst lät klar, och inte alls lika nyvaken som hennes. "HAr du inte somnat än?" "Nej" trots att hon inte kunde se honom, visste hon att Justin log. Hon kände hur hans hand fumlade längs med hennes kropp, men tillslut fick den fatt på hennes hand, och där stannade den. Han flätade ihop deras fingrar, och hon log. Bättre än såhär kunde det omöjligtvis bli.
"Godnatt" mumlade hon, halvvägs in i drömmarnas värld, och innan hon somnade, kände hon hur Jsutin la sina armar runt omkring henne, och hon somnade snabbt därefter.
"Varför gör du såhär mot mig?" tårarna rann nerför mina kinder, när jag såg på Justin som med illröda ögon och knutna nävar stod och skrek elaka saker mot mig. "Som om du inte vet? Du är bara en jävla protistuerad, stick härifrån!" skrek han, och med tårarna rinnandes nerför mina kinder tog jag upp mina kläder som låg utspridda på golvet, tog på mig det mest nödvändigaste, och började sedan trava ut ur rummet, och när jag passerade Jsutin spottade jag honom i ansiktet. Jag kunde se hur han försökte förmå sig att inte slå till mig, och jag började springa därifrån. Allt jag velat ha var en natt av romantik. Jag hade till och med erbjudit Justin min kropp, för att göra han glad, och självklart hade han tagit emot gåvan, men när han väl använt den skrikit vilken skitig gåva det var, och att han var värd så mycket mer än jag.
Fan. Vad hade jag gjort? Jag sprang nerför gatan i ett pat korta shorts och ett vitt linne som blottade mestadels av min mage. Dessutom regnade det, och linnet började bli genomskinligt, så min rosa BH syntes genom, på långa vägar.
"Cassie, vad gör du här?" den luriga rösten uppenbarade sig och jag vände sig snabbt om. "Lämna mig ifred!" skrek jag, och Rick höjde ena ögonbrynet, innan han började gå emot mih. Jag bakcade, men benen ville inte bära mig längre, och jag ramlade ihop på gatan. Rick kom snart och lyfte upp mig, men han placerade även ena handen över mitt bröst, och slet med ens av mina shorts. Han börjae fiffla med sin gylf, och fick -tyvärr - snabbt upp det. Han slet av mig även mina trosor, och tryckte upp mig mot en vägg i närheten där vi redan stod. Han trängde snabbt in i mig, och till min förskräckelse ville jag it´nte vakna ur drömmen, som jag så gärna ville. Smärtan var så verklig, och jag slog ill honom rätt över käften. Vrålandes släppte han taget om mig, och jag sprang allt jag hade ifrån honom, med bara en BH och ett vitt - nu genomskinligt - linne på mig. Och hur fan skulle det här gå??
Dröm i slutet om ni inte fattade
det ;) hur tror ni den fortsätter ;o
typ hemsk egentligen alltså.....
aja, kommentera!! Vill ha minst 2
innan nästa kapitel kommer ut!
Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...
"Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...