Rösterna som hon hört genom dörren, tystnade genst, och hon svängde till höger in till köket. Där stod Justin, och när han fick syn på henne log han som ett fån, uppenbarligen glad att se henne igen, och hon log snabbt tillbaka. Allt hände inom loppet av en sekund, och snart hade Sofia kastat sig runt Justins hals, tryckt sina läppar mot hans och till och med hunnit stöna hans namn.

*

  Innan Justin ens hade hunnit reagera, var hon framme vid dem, slet bort Sofia, gav henne en blick som kunde varna och sa "Vem fan tror du att du är?" sedan gav hon Sofia en örfil. Sedan vände hon sig mot Jsutin, och sa snabbt "Vi ska prata om det här senare" sedan slängde Cassie armarna om hans hals, och tryckte bestämt sina läppar mot hans.

*

  Han stönade lågt av lättnat - och upphetsning - och la försiktigt sina händer på hennes korsrygg, och tryckte henne intill sig. "Jag har saknat dig" sa han mellan dem vilda kyssarna, och som svar på hanns påstående flyttade Cassie ner hans händer till hennes rumpa, och han såg i ögonvrån hur Sofia tårögd och arg lämnade rummet, och strax därpå slog ytterdörren igen.

  "Jag har saknat dig också" sa Cassie sedan, och han log nöjt mot hennes läppar. "Varför?" frågade han, och han kände hur Cassie rynkade på ögonbrynen, då deras huvudet var tätt ihop, och emellanåt kysstesdem. Eller okej, typ hela tiden rättare sagt.

  "Va?" mumlade Cassie, och han la sina händer runt hennes kinder, och tvingade henne att se in i hans ögon. "Varöfr trodde du inte på att, ja, Sofia och jag.." sa han i massa osammanhängade meningar och hon log. "För det första, jag vet att du inte skulle göra så mot mig, och för det andra, såg jag hur glad du blev över att se mig" sa hon och han nickade, och ett gigantiskt leende spred sig över hans ansikte. Hon var tillbaka. 

  "Jag menar, det är dig vi pratar om. Jag vet att du aldrig skulle vara otrogen" sa hon, och pressade återigen sina läppar mot hans. Om hon inte hade varit så säker på sin sak, kunde det här gått mycket värre, tänkte han och besvarade kyssen.

  Kyssen blev alltmer allvarlig, och hans tröja åkte snabbt av. Han knäppte enkelt upp hennes bh under tröjan, och både den och Cassies tröja flög av. Han lutade sig med sin ena hand mot väggen bakom Cassie, och höll den andra på hennes höft.

  Återigen trycktes ytterdörrens handtag ner, och Cassie gömde sig bakom hans rygg. Pattie och Diane pratade livligt, tills dem kom fram till dörren, och fick syn på det halvnakna paret, i lölets ena hörn. Diane släppte genast sina påsar och höll fram händerna frmaför ansiktet.

  "Vad håller ni på med?!" skrek Pattie, och Cassie gömde sig ännu mer bakom honom. Hon behövde inte bli mindre omtyckt av Pattie ön honredan var.

  "Vad tror du?!" skrek han tillbaka, och han hörde hur hans morfar skrattad ebakom damerna framför honom. "Låt det vara Pattie. Vi har alla varit unga" sa han, och drog med sig Diane uppför trappan. Men Pattie lugnade inte ner sig alls.

  "Du ska ut härifrån!! Och kom inte tillbaka!" skrek Pattie och han skakade upprört på huvudet. Han var alltför medveten om Cassies lätta skakningar bakom hans rygg. Antingen frös hon, eller så var hon rädd, varken någon av alternativen var särskilt bra.

  "Vem fan tror du att du är?! Jag får la va fan göra vad jag vill??" skrek han, och blev förvånad öve rhur lätt det varatt bråka med sin mamma. Något han nästan aldrig gjort. Innan Cassie dök upp.

  "Ja, okej, men gör det någon annan stans!! OCh hellre med en protistuerad ä nmed den horan!" skrek hon, och Cassies skakningar hade nu övergått till tårar, som blötte ner hans rygg.

  "fan ta dig" sa han och vände sig om och kramade om Cassie. HAn smekte henne lugnande över ryggen och mumlade att allting skulle bli bra igen.

  "Pattie, jag är besviken på dig. Du vet mycket väl att denna unga dam inte gjort något ont. Och Justin har rätt att vara med vem han än vill" Bruces röst uppenbarade sig, och Justin log uppskattande mot honom.

  "Ser du inte att du sårar dem båda två när du säger sådär?!" småskrek Bruce och slog ut med ena armen i deras rikting. Men Pattie skakade bara på huvudet. "Det var bättre när Cassie var borta" sa hon sedan, och uttalade Cassies namn som en svordom.

  Sedan stormade Pattie argt ut ur huset, och dem hörde strax därpå hur en bil lämnade uppfarten och brummade iväg längs med gatan, och Cassies gråt lät nu otroligt högt när allt annat var knäpptyst.

  "Bry dig inte om henne" mumlade Bruce, innan han försvann uppför trappen, och Cassie sjönk ihop på golvet.

drama på hög nivå här..

höhö.. Kommentera vad ni

tycker!!

 

sofia

28 maj 2012 20:45

Hej:D
är den från början "rösterna som hon hört genom dörren" eller fanns det en innan(en början) haha det jag menar är om den börjar så:)? den äger och jag vill bara läsa mer! älskar den och du är jätteduktig! du borde bli känd med den, hoppas du skriver mer för jag är nyfiken:D kram sofia!

http://thecookiemonster.devote.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...

  "Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...

  Vi hjälptes åt att lägga killarna ner i varsin soffa. Något som skulle ha tagit någonn enstaka sekund, om inte en människa var där och kunde riskera att avslöja mig.    Jag kund einte undgå att märka att han kollad epå mig på ett sätt ingen gj...

  Vi alla fyra gick ut från huset arm i arm. Dem andra aningen berusade, men jag var lika vaken som vanligt, trots dem enorma mängderna alkohol jag hävt i mig. Jag kände mig bara aningen ur fokus, men inget mera. För att ens bli hälften så full som d...

  När jag slutade skolan dagen därpå gick jag inte hem då heller, utan jag begav mig ut på stan för att hitta en passande klänning för kvällen. Dem jag ägde kändes lite ute ur sin tid. Jag gick uppför en gata med affärer på båda sidorna av vägen, och...