Previous:

3/12-2010

Han frågade mig idag.Om en dejt alltså. Imorgon kommer det bli. Han sa att han hämtar mig vid åtta,och jag håller bokstavligt talat på att få en mindre hjärtsjukdom här hemma. Ja gkommer säkert göra bort mig som vanligt, och sedan kommer han aldrig vilja se mig igen.Jag är säker på att det är så det kommer sluta, klumpig som jag är.

¤

  Jag pressade ner det sista av min packning i den redan överfulla resväskan. Jag stänade och stånkade när jag sedan försökte få igen dragkedjan, och kände snart ett par varma händer som hjälpte mig att dra igen den.

  - Tack älskling.

  Jag vände mig om och pussade reflexmässigt Chris på kinden. Fast direkt när jag gjort det insåg jag att det inte var Chris som hjälp mig, utan snarare Justin, som nu stod som en staty.

  - Förlåt, jag trodde att det var Chris!!

  Jag kände hur mitt ansikte bokstavligt talat brände, och jag kollade generat bort. Jag hörde när han lämnade rummet, och jag damp ner i sängen. Suckandes. Varför var det alltif jag som gjorde bort mig?? Kunde det inte vara någon annan för en gångs skull?

  - Vi åker nu!!

  Justins röst ekade uppför trappan, och jag skyndade mig ner med min resväska i ena handen, och Crystal's i andra. Dem stod alla och log mot mig när jag kom ner, och jag gick genast fram till Chris för att kyssa honom hejdå, och jag såg i ögonvrån hur Justin kollade bort. Jag avlutade kyssen, och gick ut till hans svarta bil som stod parkerad längs med gatan.

  Jag gick bakom dem ner till bilen, och Crystal försökte hela tiden ta Car's hand, men eftersom hon höll båda deras resväskor ick det inte, så jag gick fram och tog hennes resväska ifrån hennes egna hand, och Crystal gav mig ett strålande leende, innan hon struttade runt till Car's andra sidan, och tog snabbt hennes hand.

  - Tack.

  Orden kom från Car, och jag log stelt mot henne, och nickade bara som svar. Det hon en gång gjorde mot mig, är inget jag någonsina kan få bort från min näthinna, och jag var inte redo att ge henne något som skulle få henne att tro att jag på något vis förlåtit henne, för det är något jag nog aldrig kommer kunna göra helt och hållet.

  Jag satte mig bakom ratten, och vi körde iväg mot flygplatsen. Min mobil had eringt ett antal gånger, men jag hade inte svart. Med barn i bilen och allt tror jag inte Car hade blivit glad om jag pratade i telefon samtidigt som jag körde. Det har hon aldrig gillat.

   Jag hade även sett att det var Selena som ringt, men jag kunde lika gärna ringa henne när vi var framme i Spanien.

Vet att det inte händer så mkt nu i början i novellen,

men det bli bättre sedan ^^ ... Har skrivit en tills på måndag oxå,

oroa er no more!!

 

Sara

17 juni 2012 16:24

Jättebra!:D ndrar vad det är hon gjort? Det måste vara någon stor grej

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jo, såhär är det, jag kommer sluta skriva nu. Har ingen ork längre, och känner mig hela tiden pressad p.g.a bloggen. Kommer nog så småningom börja på InspoDaily igen, men inte mera historieskrivande. Det tar alldeles för mycket tid. Kanske börjar någ...

  "Ojoj vad händer här uppe då?" Det var Ryan som hoppade på oss, och jag grymtade genast till. "Borde inte du ha extrem huvudvärk och typ .. kräkas massor vid det här laget?" han skrattade bara och skakade på huvudet. "Har du någonsin hört talats om...

  Vi hjälptes åt att lägga killarna ner i varsin soffa. Något som skulle ha tagit någonn enstaka sekund, om inte en människa var där och kunde riskera att avslöja mig.    Jag kund einte undgå att märka att han kollad epå mig på ett sätt ingen gj...

  Vi alla fyra gick ut från huset arm i arm. Dem andra aningen berusade, men jag var lika vaken som vanligt, trots dem enorma mängderna alkohol jag hävt i mig. Jag kände mig bara aningen ur fokus, men inget mera. För att ens bli hälften så full som d...

  När jag slutade skolan dagen därpå gick jag inte hem då heller, utan jag begav mig ut på stan för att hitta en passande klänning för kvällen. Dem jag ägde kändes lite ute ur sin tid. Jag gick uppför en gata med affärer på båda sidorna av vägen, och...