justindbnoveller

Senaste inläggen

Av Felicia - 12 februari 2012 23:04

Jag vet att jag ändrar design hela tiden. Även om jag oftast blir nöjd med den design jag har, så vill jag hela tiden hålla på och ändra, jag vet att det typ kan vara jobbigt (elr) då man typ aldrig känner igen min blogg, men ska iafförsöka hålla mig till det här färgtemat ett tag.. Fast har även funderat på om jag ska ha röd?? Elr blir det för juligt??

Av Felicia - 12 februari 2012 15:30

-Jag måste gå, mummlade jag fram och sprang sedan ut ur rummet och ut ur huset. JAg började promenera hem, och tack och lov att dem hade flyttat, annars hade det varit jättelångt hem, nu var det bara några kvarter. Jag grät hela vägen, och mina händer darrade lätt. Hur kunde hon??

     

          "I have to go"


LUCYS PERSPEKTIV:



Jaha. Vad skulle jag nu göra?? Nicole hatar mig antagligen nu. Jag tog ett djupt andetag och letade reda på min mobil. Jag gick in till kontakter och scrollade fram till Justins nummer. HAn svarade redan efter andra signalen.

-Hallå? Han lät hes och man kunde höra att han gråtit.

-Hey. Sa jag med så mycket medkänsla jag kunde.

-Lucy?? Sa han chockat när han förstod vem jag var.

-Det är jag det ja. Sa jag och skrattade, fast utan glädje.. Jo, Nicole var här förut, och jag tycker att hon borde ge dig en andra chans 

-Me.. Började han

-Men.. Fortsatte jag och avbröt honom. Hon har gått igenom samma sak tre gånger nu på mindre än ett halvår.. Så du kommer behöva kämpa riktigt hårt för att få tillbaka henne.

 Han suckade tungt.

-JAg vet, och jag önskar jag inte hade gjort det, men det var heller inte meningen. Det var inte vad jag ville skulle hända, förstår du??

-Ja, men försök se detfrån hennes sits. 

 Innan han hann svara la jag på och kollade upp i taket. Jag önskar att han gör något RIKTIGT stort för henne.


NICOLES PERSPEKTIV:


Hade jag ingen jag kunde lita på längre? "Förlåt honom?" Jag fnös när jag ens tänkte tanken. Var jag verkligen kräsen??Jag tittade upp i taket i vardagsrummet, där jag låg utsträckt i soffan. Mamma satt och höll på med mitt hår för att försöka trösta mig, fast hon visste att jag hatade det. Men jag varför upprörd för att ens bry mig. Jag fick plötsligt kväljningar och jag sprang till toaletten.

-Nicole?? Jag hörde Issas oroliga röst i dörren in till toan, där jag satt böjd över toaletten och spydde. Jag mådde illa. Bara sådär. 


1 MÅNAD SENARE:


-Vad blev det?? Frågade Hannah storögtnär jag kom ut från toaletten. JAg hade inte pratat med Justin än. Fast jag visste att han var hemma i Kanada igen. Han hade ringt och sms:at mins fem gånger varje dag, men jag hade inte svarat. Och Lucy hade försökt lura med mig till Europa, men eftersom jag vet att hon vill att jag ska förlåta honom har jag inte följt med. Min hand darrade lätt när jag kollade på graviditetstestet jag hade i handen när jag kom ut från toan hemma hos Hannah. Jag tog ett djupt andetag och kollade ner på graviditetstestet och Hannah ställde sig bakom mig för att också se. Efter en minut visades resultatet.

-Jag är gravid. viskade jag chockat fram.

___________________________________________________________________________________________________

chockbesked juu!! Nu när dem är ovänner och allt!! Hur ska detta sluta?? Kommentera!! Dem har ju missat varandras födelsedagar också nu ju!! ;o

Av Felicia - 11 februari 2012 18:00

Jag svalde hårt och slog igen dagboken igen, sedan var det dags för även mig att åka till flyplatsen, för att sedan åka hem till Atlanta igen.


NICOLES PERSPEKTIV:

NÄSTA DAG:


Jag vaknade av att min mobil ringde. JAg letade efter den på nattduksbordet, medans jag halvsov. Men jag hittade den inte, så jag suckade och öppnade ögonen. Jag grabbade snabbt tag om den och tryckte på svara knappen..

 

(l y s s n a  s a m t i d i g t)


-Hej. Svarade hon snabbt och med morgonhes röst.

-Heey. Svarade han.

-Förlåt, la han snabbt till, allt jag vill ha är dig. Älskar du mig??

-Ja.

-Kan du ge mig en andra chans?? 

Hon andades tungt och tog bort telefonen från örat. Och lade på. Hon visste själv inte svaret på den frågan. Hon kände hur en tår rann ner för hennes kind.  Hon tog flera djupa andetag. Jag önskar att jag hade fått någon slags förvarning. Något tecken, mer än mina drömmar. Jag som för ett tag trott, att det var vi. Tillsammans. MEn jag antog att jag haft fel. Jag tog upp telefonen och tryckte mig in till sms-sidan. Jag skrev in Justins nummer och skrev ett snabbt "nej" som svar på hans fråga. Jag förtjänade bättre än massa killar som var otrogna mot mig. Jag suckade och mobilen plingade till. Justins namn dök upp på skärmen och jag tryckte snabbt upp mmset som han skickat.


Jag kan inte ens förklara 

hur mkt jag ångrar mig..

Det var ett stort misstag

och det ska inte hända igen.

Jag älskar dig och kommer

vänta på dig, vare sig du vill

det eller inte....




Jag log ett litet leende när jag såg bilden, men minnena raderade ut det igen


*  *  *


Jag knackade på dörren, och Lucy öppnade snabbt dörren. Vi gick upp till hennes sovrum och jag började genast berätta vad som hänt i Paris, och om mina drömmar, och till sist berättade jag det Justin erkänt och att han ringt och det mms:et jag fått.

-Du borde förlåta honom. Jag hoppade till, det var en av sakerna jag INTE hade väntat mig att hon skulle säga.

-Du, som är en av mina bästa vänner borde vara på MIN sida inte HANS!! Nu stod jag upp igen och jag kände hur tårarna brände bakom ögonlocken medans jag skakade på huvudet.

-Hur kan du göra så mot mig?? En tår föll nerför min kind och resten anslöt sig snabbt och snart var kinderna genomvåta.

-Men du är så lycklig med honom, du borde ge det en chans till. Han har ju sagt att det var ett misstag.

-Men hur många gånger ska jag behöva gå igenom samma sak?!? Jag har gjort det 3 gånger på mindre än ett halvår.

-Men gumman, nu kom hon mot mig med utsträckta armar.

-Jag måste gå, mummlade jag fram och sprang sedan ut ur rummet och ut ur huset. JAg började promenera hem, och tack och lov att dem hade flyttat, annars hade det varit jättelångt hem, nu var det bara några kvarter. Jag grät hela vägen, och mina händer darrade lätt. Hur kunde hon??

     

            "I have to go"

___________________________________________________________________________________________________

tredje delen idag då!! Ha en bra kväll nu, för det kmr iaf jag ha!! Kommentera

Av Felicia - 11 februari 2012 17:40

Haha,, börjar skriva NU... Började fixa med mus, och hoppsan hejsan så var det mat, och så klart var man tvungen att sitta kvar oxå -.-' MMen, aja, snart kmr den iaf!!

Av Felicia - 11 februari 2012 16:30

-Jag har saknat dig här inne, sa hon och höll handen över hjärtat. Någon harklade i dörröppningen och vi båda vände oss om, där stod läkaren.

-Du kan åka hem imorgon. Sa han och log lite lätt. Jag kollade återigen på Nicole.. Och såg att hon redan kollade på mig.


JUSTINS PERSPEKTIV:

NÄSTA DAG:


Nicole hade blivit utskriven redan på kvällen, så hon hade sovit med mig inatt. Hon skulle åka hem idag, då jag skulle åka vidare. Men jag kände stora skuldkänslor för vad jag gjort mot henne. Mamma säger att jag måste berätta för henne, och att hon bara kommer få reda på det från något annat håll annars. Jag suckade och smekte henne över håret där hon låg i min säng. Hon hade inte vaknat än, trots att klockan redan var elva. Jag smög upp ur sängen och bort mot min väska. Jag rotade fram ett par svarta mjukisbyxor och en lila t-shirt med trycket "fuck you, and fuck her too! - Cee lo Green" på. Jag log åt minnet när jag köpt den. Nicole mumlade något och jag vände mig mot henne. Hon sov fortfarande, så hon hade antagluigen bara pratat i sömnen. Igen.  Jag hade vaknat av att hon pratat inatt också. Då hon sagt saker som "Varför gör du så här mot mig?" och "Justin". En gång hade hon t.o.m börjat gråta, och då hade jag kramat om henne tills hon slutat igen.

Jag gick ut till köket och bredde en macka. Jag satte mig vid bordet, med en tidning framför migoch åt. Jag var med  i några, och i några stod det om mig och Nicole, och om hennes sjukhusbesök. Alla visste nu att vi var tillsammans, då jag sagt det på min konsert jag haft här i Paris medans hon var medvetslös. Hoppas hon inte hade något emot det.

-Vad läser du?? Nicole dök upp i dörröppningen och jag log. Jag höll upp tidningen jag höll på att läsa.

-Jaha.. Sa hon och satte sig ner vid bordet med ett glas mjölk i handen.

-Jag måste åka om en halvtimme, sa jag tyst och hon nickade långsamt.

-Jag vet, sa hon i form av en viskning. 

-Det är en sak jag måste berätta. Sa jag sedan och hon tittade snabbt upp.

-V-vad? Sa hon och stammade lite lätt.

-Jo, innan.. Jag tog ett djupt andetag innan jag fortsatte. Jag kom till hotellet för ett par dagar sedan, när du överraskade mig, träffade jag Selena. Gomez. På ett litet café inne i stan, och efteråt gick vi på en promenad i skogen, och vi .. Bara.. kysstes, Det var verkligen inte meningen och jag önskar att jag aldrig gjort det!! Jag kollade upp på Nicole igen, då jag kollat ner i mitt knä när jag berättat. Hon kollade på sina händer och skakade på sitt huvud..


NICOLES PERSPEKTIV:


Det gick sakta upp för mig att det jag sett när jag varit medvetslös - och också drömt om inatt - hade faktiskt hänt. Jag antar att jag alltid vetat att han förtjänade bättre än mig, men att han skulle vara otrogen, det trodde jag aldrig. Jag började andas snabbare när smärtan i bröstet kom tillbaka. Samma smärta som jag känt när även Lukas hade gjort såhär mot mig. Fast då hade det gått betydligt bättre. Jag flackade med blicken, mellan mina händer, Justins ben som jag kunde skymta under bordet, och mina egna fötter, som var barfota.

-Nicole?? Sa Justin prövande och sträckte ut sin hand mot min, men jag drog snabbt bort den, sedan ställde jag mig upp och sprang och låste in mig på toan. Justin, som kommit efter mig, bankade på dörren och skrek gång på gång mitt namn och saker som "Du kan inte vara där inne förevigt" och när det var dags för honom att gå sa han

-Ska du inte ens säga hejdå?? Han darrade på rösten, och pratade nu med låg röst. Efter några minuter till hörde jag hur ytterdörren öppnades och stängdes igen. Jag låste sakta upp dörren och gick sedan ut ur toaletten. Mina kinder brändes efetr alla tårar och mina ögon var torra. JAg gick mot fönstret och hann precis se Justin stiga in i taxin och åka iväg.


 

"Why?"


Varför hade han gjort det?? JAg snyftade till och gick sedan för att packa väskan. Det gär var nog den sämsta resan jag någonsin gjort. Jag ångrade att jag ens åkt. Jag ångrade att jag ens träffat Justin. Jag hade hellre förblitt den där Nicole som var chill, och som alltid hade något att säga, hon som var galen i Justin bieber, men som ändå inte visade det med massa affisher och sådant i sitt rum. Sedan satte jag mig i dubbelsängen och tog upp min dagbok. Jag slog upp nästa sida och skrev:


"If I readour story backwards,

It's about how you un-broke

my heart, and then we were

happy together until one day,

you fogot about me forever"


Jag svalde hårt och slog igen dagboken igen, sedan var det dags för även mig att åka till flyplatsen, för att sedan åka hem till Atlanta igen.

___________________________________________________________________________________________________

Börjar skriva på nästa del direkt ;) Kommentera

Av Felicia - 11 februari 2012 15:51

Vill så gärna börja på nästa novell!!! Har värsta bra ideér om vad som ska hända m.m Aaaah!! så ska försöka skriva kalrt den här så snabbt som möjligt, och den kmr ju då inte bli så lång som jag först tänkt mig, men ja, det blir som det blir helt enkelt, hoppas kunna publicera prologen mot slutet av februari!! puss!!

Av Felicia - 11 februari 2012 11:45

Jag vaknade med ett ryck och satte mig upp. Jag kollade runt om kring mig, och det enda jag såg var sjukhusmöbler, och massa slangar som gick in i mina armar och så såg jag Justin, som satt i en stil i ett hörn och sov. Jag kände återigen hur en tår brände på min kind. Jag kollade på klockan som satt på väggen och tickade ljudligt. Kvart över ett. Och att döma av mörkret så antog jag att det var natt. Hur länge hade han suttit här och väntat på att jag skulle vakna?? Jag reste mig upp och började gå, men ramlade snabbt ihop och alla apparater började genast pipa..


JUSTINS PERSPEKTIV:


Jag vaknade med ett ryck av att det pep runt omkring mig. Jag öppnade ögonen och såg Nicole ligga på marken och massa läkare sprang in i rummet och lade henne i hennes säng igen. Hon måste ha vaknat medans jag sov.

-Vad har hänt?? Frågade jag en förbispringande doktor.

-Hon måste ha vaknat, och försökt gå. Svarade han snabbt. Du måste tyvärr gå ut nu.. LAde han snabbt till stressat. Han föste ut mig ur rummet och jag sjönk ner på en stol utanför hennes rum. Jag hade spenderat dem tre senaste dagarna i det där rummet, och mamma hade köpt mat och sådant till mig. 

-Varför är du här ute?? Jaghörde mammas röst och kollade upp. Där stod hon med en burk kycklingsallad i händerna.

-Hon vaknade, och jag fick inte längre vara där inne. Jag la huvudet i händerna och suckade tungt.

-Justin, jag måste berätta det jag försökte berätta på hotellet, Jag kollade upp och hon fortsatte, innan du hör, eller ser det från någon annan först. Hon svalde ljudligt och kollade in i mina ögon.

-Jag och Scooter, vi, har.. Hon suckade och fortsatte sedan. Börjat dejta. Jag blev först jättechockad, men sedan började ett leende ta form på mina läppar. Jag kramade mamma och sa att jag var glad för deras skull, och man kunde se i mammas ögon hur lättad hon egentligen var.. Dörren in till Nicoles rum öppnade och en doktor kom ut.

-Får man fråga var hennes föräldrar må vara?? Sa han och kollade på mig och mamma.

-Dem hade inte möjlighet att komma hit.. Sa mamma snabbt.

-Okej, då antar jag att du kan gå in nu mr. Bieber, hon är vaken. Jag tog et djupt andetag innan jag reste mig upp och gick in genom dörren. Jag kolklade in i hennes ögon. Dem var glada, och hon såg inte längre så blek ut som hon gjort dem senaste dagarna. 

-Heyy. Sa hon lågt, nästan som en viskning. 

-Hej. Sa jag och gick fram och omfamnade henne. Och våra läppar möttes strax därpå i en passionerad kyss.

 

-Jag har saknat dig, sa jag in i hennes hår.

-Jag har saknat dig också. Jag skrattade till

-Vad är det?? Frågade hon förbryllat.

-Du har ju knappt varit vid medvetande, hur har du då kunnat sakna mig?? Frågade jag och kolladenu in i hennes ögon.

-Jag har saknat dig här inne, sa hon och höll handen över hjärtat. Någon harklade i dörröppningen och vi båda vände oss om, där stod läkaren.

-Du kan åka hem imorgon. Sa han och log lite lätt. 

Jag kollade återigen på Nicole.. Och såg att hon redan kollade på mig.

___________________________________________________________________________________________________

Kmr antagligen en till senare, men nu måste jag göra läxooor!!(på lovet oxå -.-')

Av Felicia - 10 februari 2012 20:03

Hinner inte med en del idag, men försöker skriva ganska mkt imorgon, och eftersom vi har sportlov nu (!!!) så kmr det - om jag inte får annat att göra - bli längre delar nu under veckan.. Syns då!!

I'd die for you, if I weren't already dead

 

 

Update


BLOGGEN UPPHÖRT kl 18:28 27/7 - 2012

Categories





Bloglovin'

     

Archive

  

  

 

  

Search

Blogs By Me




BlogKeen

 

Links




 



Spinning Floating Heart Pointer

Ovido - Quiz & Flashcards