Har bytt design (igen) som ni ser. Satsade på ngt mer färgglatt nu för att lysa upp den numera (iallafall i min stad) gråa omgivningen. Haha, jag låter typ som värsta gamlingen nu ju -.-' Hoppas ni gillar den.. 

( d e n  n y a  h e a d e r n )

-Hej. Sa jag och Ryan i kör och alla började skratta.

-Okej, så nu ska jag och Hannah berätta varför ni är här. Dem kollade snabbt på varandra och för en sekund trodde jag att dem skulle berätta att dem blivit tillsammans.

-Jo, började Hannah och jag och Nicole väntade spänt på fortsättningen..

RYANS PERSPEKTIV:

-Joo. Började Hannah och Nicole och Justin kollade spänt på oss i väntan på fortsättningen.

-Ni ska åka till Hawaii. Bara ni två. Fyllde jag i och Nicoles mun öppnades sakta.

-Jag har aldrig varit på Hawaii. Sa Nicole efetren stunds tystnad.

-Wow, hur länge ska vi vara där?? Frågade Justin sedan.

-Tre veckor.

-Men mina kon...

-Justin jag har redan fixat allt med Pattie, Scooter, Alf.. Började jag med listan av alla namn som hjälpt oss att fixa det här.

-Väntalite nu.. Ni har väl inte ställt in några konserter va?!? Avbröt Justin lite smått panikslaget.

-Haha, självklart inte!! Sa jag snabbt då jag visste att Jusitn hatade att göra folk besvikna.

-Jag kan inte åka... Sa Nicole tyst och kollade ner i marken.

"I can't go"

-Va?!? Är du galen kvinna?!? Sa Hannah lite smått arg, fast med en gnutta humor i rösten.

-Jag ska till doktorn om en vecka.

-Det har jag faktiskt redan fixat åt dig Nicole. Du ska gå hos en doktor i Hawaii istället. Nicole kollade in i Hannahs ögon och ett litet leende lekte på hennes läppar. 

-Är det säkert?? Frågade hon sedan och kollade allvarligt på henne.

-Självklart gumman. Dem kramade varandra och Justin kom fram och kramade mig med. Sedan bytte vi så att jag kramade Nicole, och Hannah Justin. Sedan bytte vi igen så jag kramade Hannah och Justin Nicole. Fast deras kram var betydligt längre och jag började nervöst skruva på mig där jag stod i sanden.

-Ni måste åka och packa nu, ni åker vid midnatt.

-Man jag har ju knappt några kläder med mig!! Sa hon och kollade på Hannah, precis som om hon hoppades att hon skulle ha haft med sig halva hennes garderob - som enligt Justin är ganska enorm - till henne.

-Vi kan köpa massa saker där. Sa Justin och kollade på henne med kärlek i blicken. Jag hoppas verkligen att allt ska fixa sig för dem.

*  *  *

NICOLES PERSPEKTIV:

Jag gick ombord på planet efter att ha lämnat av mina vå stora väskor med massa nyinköpta kläder. Jag hade tagit på mig en vit klänning medans Justin körde mer på mjukiskläd-stilen. Vi gick ombord på planet och satte oss ner i första klass. Hur hade Ryan och Hannah fixat det här egentligen?? Jag kollade ut genom fönstret på flygplanet. MEn kunde inte se något då det var kolsvart ute. Det hördes en tjejröst ur högtalarna som sa åt oss att ta på oss bältena då det var dags för start. Jag kunde inte längre hålla ögonen öppna och jag slummrade snabbt till på Justins axel.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Nicole lutade sig mot min axel och hennes andetag blev snabbt tyngre. Jag satte på mig mina hörlurar och höjde volymen i min ipod touch. Jag kände hur även mina ögonlock blev tyngre och jag somnade snabbt till jag med.

___________________________________________________________________________________________________

Tadaaa!! Så nu är dem i Hawaiiiiii alltså!! Haha, vill själv åka dit -.-'

Kom ju ingen del igår då jag nt var hemma alls utan spelade cup (L) men börjar skriva på nästa del nu!!!

-Grattis mannen.

-Nu måste jag bara komma på hur jag ska berätta det för mamma. Sa han och höll sig för pannan och pustade ljudligt.

-Jag har en plan. Sa jag och höjde på ena ögonbrynet och Justin kollade spänt på mig.

JUSTINS PERSPEKTIV:

-Du får se. Sa han och log ett lurigt leende. Sedan gick han ut ur rummet och lämnade mig där funderandes. Nicole hade valt att åka till sitt hotell, då hon sagt att hon fått huvudvärk. Vilket jag hade lite svårt att tro på. Jag undrar hur det kommer bli mellan oss nu när vi ska få barn tillsammans och allt. 

*  *  *

Jag la mig ner i min säng, efter en lyckad kväll och natt. Jag slängde en snabb blick mot klockan. Fem på morgonen. Jag blundade hårt och försökte tänka, men efetr bara någon minut somnade jag.

 -Justin vakna!! Mamma skakade om mig och kollade påmig med en halvt sträng blick.

-Vad är det?? Sa jag.

-Ryan står i trädgårn och han säger att han måste prata med dig.

-VAd är klockan? Mumlade jag in i kudden.

-Tio.

-Jag har ju bara sovit i några timmar ju!! Sa jag och satte mig upp. Hon gick ut ur rummet och jag drog på mig ett par jeans och en t-shirt. Sedan drog jag isär gardinerna och kollade ut. Och mycket riktigt stod Ryan där och jag sprang nerför trappan och ut i trädgården.

-Vad är det?? Sa jag lite smått irriterad.

-Kom, sa han och började dra mig mot hans bil. Jag satte mig utan att protestera och han körde iväg. Jag öppnade fönstret och kände hur vuínden träffade mitt ansikte. 

-Var ska vi egentligen?? Småskrek jag för att överrösta radion, som Ryan stängde av för att kunna svara.

-Till en strand. Nicki är redan där och hennes kompis Hannah också. Jag kollade frågandes på honom.

-Är Hannah också här?? Han himlade med ögonen, precis som om jag borde ha vetat det.

-Jaa, hon kom med flyget igårkväll. Jag nickade lätt som svaroch han svängde in mot väggrenen.

-Vi är framme. Sa han och jag kollade mig förvirrat runt.

-Jag ser ingen strand?? Jag kollade frågandes på Ryan, som förklarade.

-MAn måste gå en liten bit först. Jag suckade tungt och Ryan skrattade åt mig. Vi klev ur bilen, som Ryan låste efter att ha stängt sin dörr, och började följa en stig som ledde in i skogen. Efter vad som kändes som en evighet, men som i själva verket bara var ett par minuter, började skogen bli glesare och vi kom snart ut på en strand. Längre bort stod Hannah och Nicole och kastade macka. Vi gick mot dem och när dem fick syn på oss började dem gå mot oss. 

-Hejhej! Sa Hannah glatt när vi möttes.

-Hej. Sa jag och Ryan i kör och alla började skratta.

-Okej, så nu ska jag och Hannah berätta varför ni är här. Dem kollade snabbt på varandra och för en sekund trodde jag att dem skulle berätta att dem blivit tillsammans.

-Jo, började Hannah och jag och Nicole väntade spänt på fortsättningen..

___________________________________________________________________________________________________

Vad är det dem ska säga?? ;o Haha, kommentera för mera..

P.S Detta är ett tidsinställt inlägg som jag slängde ihop lite snabbt igåt. Tyckte att ni borde få ngn idag iaf...

>>Follow my blog with Bloglovin<<

-Jag är gravid. Orden kom ut som en låg viskning och det förvånade mig att han ens hörde vad jag sa.

-Va? Sa han och såg chockat på mig.

JUSTINS PERSPEKTIV:

-Va? Sa jag fastän jag hört precis vad hon sagt.

-Jag är gravid. Sa hon igen, den här gången högre och mer självsäkert.

-V-vad ska vi göra då?? Sa jag och satte mig ner, då mina ben inte tycktes kunna bära mig längre.

-Inte abort iallafall. Sa hon och hennes blick skulle kunna döda.

-Självklart inte, vi behåller det. Sa jag och gick fram och höll om henne. 

-Tack.  Viskade hon in i min tröja.

-Självklart. Sa jag och log in i hennes hår, som doftade svagt av hallon.

Jagsläppte taget om henne lite, för att kunna kolla in i hennes ögon. Jag böjde mig sakta fram och vi möttes halvvägs. Våra läppar möttes och det blev en kyss jag sent skulle kunna glömma.

-Kom, vi går in till festen. JAg drog med henne ut i korridoren, och sedan ut till festen igen. Alla kom fram för att säga grattis. Jag hade nästan glömt att jag ahde fyllt år. Det här var nog en av dem bästa dagarna i mitt liv. JAg kollade på Nicole. Och jag var faktiskt glad att det hade blivit som det blivit. Fast trots att jag alltid velat bli en ung pappa trodde jag inte att jag skulle vara SÅ ung. 

RYANS PERSPEKTIV:

-Har du berättat för någon annan??

-Nej, bara för Hannah, för hon var med när jag fick reda på det. Mitt hjärta hoppade över ett slag. Var hon, som mina farhågor, verkligen gravid?? När jag råkade överhöra deras lilla konversation, som det nog inte var meningen att någon skulle höra, fick jag kalla kårar uppmed ryggraden. Skulle Justin bli pappa?? Jag skakadepå huvudet. Nej, så kunde det inte vara. Jag gick ut till dansgolvet och hittade hyffsat snabbt ett par tjejer jag kände och började dansa med dem.

-Ryan, kan jag prata med dig lite snabbt?? Justin tog tag i min axel och snurrade runt mig så jag såg på honom.

-Bring it on. Sa jag med lite skämtsam ton.

-Ensamma. Kontrade han snabbtoch jag kollade ursäktande på tjejerna och följde sedan med Justin till ett litet avskilt rum.

-Jo, det handlar om mig och Nicole. Började han sakta.

-Är hon gravid?? Frågade jag snabbt och han kollade chockat på mig.

-Hur visste du??

-Gissning. Hon ringde mig och sa att hon skulle komma till din fest och sa att hon hade något riktigt viktigt att berätta för dig. Han nickade sakta.

-Ja, hon är gravid. Ett stort leende spreds på hans läppar och jag kramade om honom. Fast på ett killigt sätt då.

-Grattis mannen.

-Nu måste jag bara komma på hur jag ska berätta det för mamma. Sa han och höll sig för pannan och pustade ljudligt.

-Jag har en plan. Sa jag och höjde på ena ögonbrynet och Justin kollade spänt på mig.

___________________________________________________________________________________________________

Vad är planen ;o?? Haha, måste komma på ngt smart nu alltså.. Kommer nog ingen mer idag, och tveksamt att det kommer någon imorgon, då jag ska iväg största delen av dagen... Kommentera och säg vad ni tkr ;D

sedan hade hon lagt på, hela dagen hade jag försökt komma på vad som var värre än att vara otrogen mot någon, och det enda jag kunde komma på var att hon var gravid. Men det kunde hon ju inte vara. Eller kunde hon??

NICOLES PERSPEKTIV:

1 VECKA SENARE:

Jag blev hela tiden mer och mer nervös desto längre taxin åkte. Jag ahde fått handsvett, och jag torkade instinktivt händerna mot den vita klänningen jag hade på mig. Det var trors allt Justins födelsedag idag. Jag upprepade det jag skulle säga om och om igen i huvudet. Jagångrade lite att jag inte hade sagt något till Justin, men hoppades samtidigt att Ryan inte skvallrat på mig. Taxin svängde runt krönet och ett stort hus uppenbarade sig. Fast det var inte som ett hus man bor i utan mer utav ett festhus. Jag räckte fram en bunt sedlar mot taxichauffören.

-Behåll växeln. Mumlade jag fram och han log uppskattande innan jag steg ur bilen. JAg hörde hur taxin körde iväg och jag började gå mot ingången.

Vid ingången stod det ett par vakter, med listor i händerna.

-Ditt namn miss?? Frågade en av dem och kollade på mig med sina isblåa ögon.

-Andersen. Svarade jag. Nicole Andersen. Lade jag snabbt till, utifall det skulle finnas någon mer Nicole.

-Miss Anderson, glad att du kom iallafall. Sa han och log stort Jag log generat och mumlade fram något i stil med "Ja, jag kom tillslut". Jag gick förbi dörrvakten och in till festen. Jag kunde inte fatta vad som fått mig att tro att jag skulle hitta Jusitn här. Och än mindre få prata med honom själv. Det här kanske inte var någon bra idé. Jag började sakatabacka bakåt.

-Nicole. Guud så glad jag är över att se dig!! Jag fick en lång kram av Pattie

 -Tro mig, när du vet vad jag ska säga till Justin så kommer du inte vara så glad längre. Hon rynkade lätt på ögonbrynen.

-Vill du träffa honom kanske??

-Fast jag måste prata med honom i enrum. Skrek jag för att överrösta musiken.

-Det funkar nog, då han är och byter om i sin "loge" men Ryan och Nolan. Hon krokade arm med mig och började dra mig igenom folkmassan. Många vände sig om och kollade efetr mig där jag gick. Jag såg bland annat ansikten som Miley Cyrus och Några från One Direction. Jag skymtadfe en dörr bakom några som stodoch hånglade och Pattie föste bort dem bestämt, men ändå vänligt. Dem log generat och gick ut mot dansgolvet. Vi gick in genom dörren och kom in till en lång korridor, målad i ljusblå ton. Pattie log vänligtmot mig och drog med mig till ytteligare en dörr. Hon öppnade den och där satt dem tre och pratade. När han fick syn på mig började han le. Precis som om hans kväll precis blev fulländad.

 when-j-u-s-t-i-n-smiles.tumblr.com/" />

-Justin, jag måste prata med dig. Ensam. Sa jag och syftade på dem andra. Han gav dem en enkel blick som sa "kan ni gå ut lite snabbt?". Ryan och Nolan reste sig och gick ut ur rummet, efter PAttie. 

-Jag har inte förlåtit dig, bara så du vet det. Sa jag och han rynkade på pannan.

-Varför är du då här?? Sa han och lät aningen förbryllad på rösten. Rösten jag hade längtat efter att få höra i verkligheten igen.

-Jag har en viktig sak att berätta. Och jag kan inte säga detöver telefon.

-Nå?? Vad är det du måste berätta?Han höjde på ögonbrynen.

-Jo, flippa inte ut nu. Vilket du nog kommer ögra endå men.. Jag tog ett djupt andetag innan jag fortsatte.

-Jag är gravid. Orden kom ut som en låg viskning och det förvånade mig att han ens hörde vad jag sa.

"What?"

-Va? Sa han och såg cjockat på mig.

__________________________________________________________________________________________________

så nu vet han!! Vad ska han säga?? Fölåt för att slutet på novellen kanske kommer gå lite fort och bli lite fumligt men vill cerkligen börja på nästa ;) Kommentera vad ni tycker!! 

Och först av allt skulle jag berätta detför Justin. På hans födelsedag. JAg log ett lite ont leende och tänkte på vilken "bra" födelsedagspresent det skulle bli. Jag kolalde ner på inbjudan som jag hade i handen. Jag skulle göra det. Jag måste göra det.

JUSTINS PERSPEKTIV:

Allting är otroligt stressigt inför min 18-årsdag. Man måste fixa lokal, DJ, mat, artister m.m Fast det sistnämnda är inte så svårt eftersom jag känner ganska många sångare. Och man måste ha ett schema över kvällen. Veta när jag ska göra entré, när jag ska göra entré, var folk ska sitta, och både mamma och pappa håller på att bli tokiga så mycket dem har att göra. För jag menar, det är ganska stort att bli 18. Och gästlistan var perfekt planerad. Jag suckade och kollade ner i knät där jag satt i min sääng framför någon romantisk komendi som inte var något vidare.Gästlistan var nästan perfekt. Den enda som saknades var Nicole. Jag drog några djupa andetag. Jag hade ändå gett henne en plats på festen, ifall hon skulle komma. Vilket inte var så sannolikt. Jag blundade för att hålla tillbaka tårarna som hotade att rinna nerför mina kinder varje gång jag tänkte på henne. Dörren slogs hastigt upp och Ryan kom inrusandes. 

-Justin, du måste komma!! Flåsade han ansträngt fram, då han antagligen sprungit så fort han kunde till mig.

-Vad ahr hänt?? Sa jag och reste mig snabbt upp.

-Du får se när du kommer dit!! Sa han snabbt och började springa ut ur huset igen. Jag var inte sen med att springa efter honom. När jag kom ut till gräsmattan stod han bara där. Jag rynkade på ögonbrynen.

-Vad är det som har hänt egentligen.

-Det här. Sa han och sträckte ut armarna. I samma ögonblick sprang Nolan, Chaz och Mitch ut ur buskarna med varsin vattenpistol och började skjuta på mig. Chaz kastade en vattenpistol till Ryan eftersom han haft två. JAg började så snabbt jag kunde springa ifrån dem, och bort i villaområdet. Jag kände alla kalla vattenstrålar i ryggen och tillslut orkade jag inte mer, så jag la mig ner i gräset, på någons tomt och skrattade. JAg skrattade så mycket att jaginte ens kunde säga åt dem att sluta längre.

RYANS PERSPEKTIV:

Jag sprutade vatten på Justin tils vattnet tog slut. Även jag vek mig av skratt, och när jag la mig ner på gräset brevid Justin, fick jag en iskall kram av honom, och alla började av någon anledning spruta vatten på mig. OCh jag försökte lite panikslaget slingra mig ur Justins grepp, men det var nästintill omöjligt. Jag kom att tänka på Nicole, och det telefonsamtal jag fått av henne tidigare idag. Jag hade ingen aning om hur hon fått tag i mitt nummer, men var tacksam över att hon ringt överhuvudtaget. Hon hade sagt att hon tänkte komma på hans fest, och jag hade lyckligt skrattat till, i hopp om att hans lidande skulle vara över. Men då hade hon sagt att hon inte tänkte förlåta honom för det han gjort, men att hon hade en sak som hon behövde berätta, en sak hon var skyldig honom att berätta. Jag hade lite smått panikslaget frågat om hon hade varit med någon annan, men hon hade bara skrattat bort det och sedan sagt att det var värre, sedan hade hon lagt på, hela dagen hade jag försökt komma på vad som var värre än att vara otrogen mot någon, och det enda jag kunde komma på var att hon var gravid. Men det kunde hon ju inte vara. Eller kunde hon??

___________________________________________________________________________________________________

Det här är ett tidsinställt inlägg, men det kommer ett till idag tror jag. Skrev detta inatt. -.-' hehe, hade tråkigt och ville inte gå och lägga mig, men istället för att lägga upp det mitt i natten när alla sover lägger jag upp det nu.. Kommentera