Han slet sig från henne ettslag för att kolla djupt in i hennes ögon. För att förstå vad som egentligen rösrde sig i hennes huvud. Hon var som vanligt omöjlig att tyda, och han visste aldrig riktigt vad hon ville. En sak som irriterade honom något enormt, men som han definitivt kunde leva med, om han om så bara för en sekund fick ha hennes läppar mot sina egna.  

*

  "Gjorde jag något fel?" flämtade hon till och Justin skrattade lågt, innan han skakade på huvudet. "Nejdå" sa han, och gnuggade sin näsa mot hennes. Hon log milt. "Så var sover jag?" frågade hon, och bet sig löst i läppen. "Här" sa Justin självsäkert och klappade på sängen. Hon log stort, och reste sig sedan upp. "Var ska du?" frågade Jsutin förtvivlat och hon log. "Pattie kanske behöver hjälp med att duka" sa hon och han suckade. "Kom" sa hon och drog upp honom ur sängen. Han följde bittert med henne.

  "Kan vi hjälpa till med något?" frågade hon när dem kommit fram till köket, och Pattie ryckte till. "Nej, det behövs inte" mumlade hon, och fortsatte att koncentrerat skära en morot. "Vi kan duka" sa Justin och ett leende prydde hans ansikte. "Nejnej, det behöövs inte" svarade Pattie och kastade en blick över axlen. "Vi insisterar" sa hon och log svagt.

  Pattie suckade, innan hon svarade med ett "okej" och hon och Justin började duka ute på deras uteplats, som förresten var helt enorm. Pattie kom ut till uteplatsen, och kollade med avskum i blicken på Cassie, men tydligen märkte inte Justin det, då han bara kommenterade hur hungrig han var, och hur gott det skulle bli med mat.

  "Vad är det för något?" frågade Justin, och ställde sig upp för att kunna se vad det var Pattie höll i. "Gryta" sa hon och fyrade av ett stort leende mot Justin, som sedan bleknade när hennes blick kom till henne igen. Hon ställde ner grytan på bordet, och hon kollade på maten. Hon hade aldrig gillat gryta, men lastade ändå upp lite på sin tallrik för att verka hövlig.

  Hon petade runt maten på sin tallrik, och tog en tugga då och då. "Vad det inte gott?" frågade Justin och kollade försärat på hennes fortfarande fulla tallrik, och sedan på sin egna tallrik, som inte hade ett spår efter grytan kvar på sig.

  "Jag har aldrig riktigt gillat grytor" sa hon och drog på munnen. Justin räckte sig efter hennes tallrik och hon kollade chockat på honom. "Vad håller du på med?" frågade PAttie och kollade surt - och strängt - på Justin, som nu hade börjat skrapa av hennes mat på hans egna tallrik.

  "Man ska inte slösa mat, så jag äter upp hennes också" sa han, och hon började skratta. Men precis som han skulle stoppa in en tugga i munnen, slet PAttie gaffeln ut handen på honom "Vad håller du på med?" frågade han förvirrat och kollade upp på sin mamma, och likaså gjorde hon själv. "Du äter ingenting som den där har ätit" sa PAttie och pekade på henne. "Hon kan ha smugglat ner droger i den, eller kanske nu är drogpåverkat, och så åfår du hennes saliv i munnen, och så bli ju du också det!!" fortsatte PAttie, och Jutsin kollade surt på henne. 

  "Vad fan mamma?! Vad tror du om henne egentligen?? Hon har fan haft det förjävligt i hela sitt liv, och så kommer du och hackar ner på henne ännu mer, efter att hennes bästa vän precis dött?! Vad är du för människa egentligen!!" skrek han, och grabbade tag om hennes halndled, innan han hastiskt reste sig upp så att stolen välte, och sedan drog han med henne in, och sedan upp på hans rum.

  "Fan!!" skrek han, och baknkade handen i väggen så hårt han kunde. "Vad gör du?" frågade hon och kom fram till honom. Hans hand hade börjat blöda, och hon blåste på den. "Vad var det bra för?" frågade hon, och han lade ena armen om henne. "Hon fattar bara inte.." viskade han, och kollade ledsamt på henne. Hans hand far upp till hennes kind,och hon la sin hand över den. 

  Han drog sin andra hand genom sitt hår, och han såg helt uppriven ut. "Det gör inget" viskade hon, och han skakade nu upprört på huvudet. "Jo, jo Cassie, det gör visst något, du följde med mig för att komma bort från allt negativt, och så är det precis det du får här också.." han suckade, och hon skakade på huvudet. "Jag har i alla fall dig här" sa hon, och han log snett.

  Han drog henne intill sig, och pussade henne på hjässan, innan han lade ner sin kind på hennes huvud. "Hon åker hem imorgon bitti" PAtties hårda röst bröt genom luften, och hon kände hur en ensam tår rann nerför hennes kind. Trots att hon inte visste vad det var mellan hon själv och Justin, gjorde det ont i hennes hjärta när hon tänkte på att lämna honom..

Drama på hög nivå häe ju ;o

höhö, blev lite ändringar nu

än första gången, menmen..

om det inte blev bättre så

blev det iaf minst lika bra..

Har faktiskt lust att börja

skriva på nästa nu.. Men om 

jag nt orkar hinna klart, får ni

antagligen en xtra lång imorgon.

KOMMENTERA MERA!!!

GAAAAH!!! Bli så J*vla arg nu alltså!!! Skulle PRECIS publicera delen, så stängs sidan ner av ngn anledning?!!? Aja, kan ta mer tid än beräknat, men börjar skriva nu igne iaf!! -.-' 

Ni missade väl inte intervjun med Justin på tv4 nyhetsmorgon imorse?? Men om ni nu gjorde det, eller vill se det igen, kan ni kolla här: http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=tilde_de_paula_i_exklusiv_intervju_med_justin_bieber&videoid=2186791 

  Haha, hans min när hon berättar om manifestation alltså.. Så gullig!!

Börjar skriva på nästa kapitel nu!! Kommentera på förra kapitlet här under!!! |

                                                                                                                          |

                                                                                                                         v

Dem gick tillbaka till dem andra, och Pattie såg anklagande på Cassie, och alla kunde märka att hon inte gillade henne längre. Han knuffade till henne i sidan, och hon kollade förvånat på honom, med en blick som sa vad gjorde du så för? Han kollade anklagande på henne, och dem börjadegå mot bilen. Dem satte sig enr, och Moshe körde dem mot Justins hem. Det var meningen att han bara skulle lämna sina saker och sedan följa med Scooter till studion, men han hade ingen lust att lämna Cassie ensam med Pattie, så han snackade sig ur det.

*

  Patties avskum speglade sig i hennes ögon där hon satt brevid henne i bilen, och Cassie rös till. Vad hade Justin sagt till hans mamma egentligen? Jo, hon är en så sjuhelsicke dålig människa, så du kan väl ta och hata henne redan nu, så blir det inte en så stor överraskning senare. Hon suckade, och skruvade nervöst på sig där hon satt

  Justin kollade bak på henne med en medlidsam blick, då han satt i framsätet. Hon var otroligt tacksam för att han inte skulle lämna henne ensam med Pattie. Hon smo alltid trott att hon ksulle vara en gullig, snäll kvinna som inte dömde någon för deras förflutna eller utseende, men tydligen var inte det fallet.

  Regnet öste ner utanför bilfönstret, och hon kollade ut. Atlanta var definitivt större än Stratford, och hon undrade hur någon någonsin kunde känna sig hemma här. Allting bestod av gråa byggnader som reste sig mot skyn. Precis ett sådant ställe hon som liten drömt om att bo i, men som hon nu hyste en stor avsky till, så Rick var från en sådan stad, och hon hade många gånger åkt dit med sin "familj" för att hälsa på Ricks släkt. Och alla verkade dem vara snälla, men hon visste att bakom den väl uppbyggda fasaden fanns det en dålig personlighet. Hon visste det, för alla var likadana.

  Bilen svängde upp på en uppfart, och ett palats till hus tornade upp sig i hennes synfält. Alla klev ur, och först trodde hon att det var ett skämt, dem kunde väl inte på allvar bo i ett så gigantiskt hus?? Sedan kom hon på vem hon faktiskt var hon. Familjen Bieber.

  Justin gick runt bilen, och öppnade dörren åt henne. "Imponerad?" frågade han, och hon stängde genast igen den halvöppna munnen, och rodnade, innan hon nickade. Han skrickade lågt, och hon klev ur bilen, och bak till bagaget för att hjälpa till med väskorna.

  "Vi tar hand om det" sa Moshe och Kenny, Justins andra livvakt kom gåendes från huset, och hon antog att det var han Moshe syftat på när han sagt vi. 

  Hon kände hur Justin tog tag i hennes hand, och han drog iväg henne mot huset. Hon skrattade lågt, och han började springa, och med hennes höga klackar var det jäkligt jobbigt att hänga med.

  "Redo för din Exklusiva rundtur i Biebers villa?" frågade Justin med allvarlig röst innan han öppnade dörren, ochhon nickade ivrigt och började åtreigen skratta. Han öppnade andan, och hon slutade tvärt att skratta. "Det är helt otroligt" fick hon fram. Om bara hallen såg ut såhär visste hon inte riktigt vad hon kunde vänta sig.

*

  "Och här är mitt sovrum" sa Jusitn och öppnade dörren til lett rum, som var större än hela Cassies lägenhet. En massiv säng stod i mitten av rummet, och på en anslagstavla hade han massa affischer på sig själv, "Haha, varför affischera?" frågade Cassie och kollade roat på honom. Han ryckte på axlarna. "Påminnelse om hur snygg jag är bara" sa han och flinade stort, och CAssie hoppade på honom. Hon satte sig upp på hans rygg, men istället för att slänga av henne direkt, sprang Jsutin fram till hans säng, vände sig om, och slängde sig ner i den, och landade på rygg, med Cassie under sig.

  "Gå av mig!!" skrattade Cassie fram och han skakade envist på huvudet. "Nepp, du kommer sitta fast där så länge du är här" sa hon, och hon kontrade snabbt med att säga "Så om jag bestämmer mig för att gå nu, så måste du släppa mig?? För då är jag ju inte här längre??" frågade hon och flinade klurigt. Han började kittla henne som hämd för att hon använt hans egna ord mot honom.

  "Jag tänkte beställa pizza vad vill ni.." PAttie dök upp i dörren, men när hon såg dem två i sängen tystnade hon tvärt. De thade nog sett ut som något helt annat för henne än det faktiskt var. "Vad vill du ha?" frågade han för att lätta på trycket, och han klev motvilligt av henne. "Jag vet inte.. Kebabpizza kanske" sa hon och ryckte på axlarna. "Jag tar samma" sa han, och Pattie försvann sin väg.

  "Det där måste ha sett fel ut" sa Cassie fnittrandes och gjorde det uppenbara ännu mer uppenbart, och han log stort. "Japp. Definitivt" sa han, och hon kollade sexigt på honom, på ett sätt hon aldrig gjort tidigare. Han tryckte sina läppar mot hennes för tredje gången, och passionen slog återigen emot honom när hon slängde sina armar runt honom.

  Han slet sig från henne ettslag för att kolla djupt in i hennes ögon. För att förstå vad som egentligen rösrde sig i hennes huvud. Hon var som vanligt omöjlig att tyda, och han visste aldrig riktigt vad hon ville. En sak som irriterade honom något enormt, men som han definitivt kunde leva med, om han om så bara för en sekund fick ha hennes läppar mot sina egna.  

Fick slita mig från amerikanaren

en stund för att skriva det här för

er.. Era kommentarer betyder så

sjukt mycket så ni förstår inte...

Fortsätt kommentera som ni gör,

om inte mer förstås!! :D

Jo, anledningen till vrf detr inte kommit, och inte kmr ngn del idag är att vi fått besök... Från USA.. Min syrras killkompis faktiskt.. ^^ Höhö, så nu ska jag ta och fortsätta spionera på dem för han e sketasnygg!! ;o

Kapitel 43 två inlägg under!! Kommentera!!!

Var bara tvungen att posta den här bilden..

 Och sedan dem här då .. ^^

Fast dem borde röra på sig oxå -.-' Vet nt om dem gör det för er, men för mig står dem helt still.. BLir så ibland faktiskt??

KAPITEL 43 UNDER!! KOMMENTERA!!

Han hade blivit utnjyttjad av många under sin karriär. Folk som velat komma åt hans berömmelse, få sina femton minuter i strålkastarljuset. Och det hade dem självklart fått, då det oftast stod i massvis med tidningar om han sågs ute med någon ny tjej, men sedan Jasmine svikit honom, hade det bara blivit några enstaka dejter. Alla hade dem varit snygga. Men dem visade även hur mycket dem ville ha honom, fysiskt, och han hade fattat att det inte skulle funka från hela början. Men med Cassie var det annorlunda...

  "Justin, vi är framme". Han vaknade utav Cassies röst, och han öppnade ögonen. Han måste ha slumrat till. Han log mjukt på den nu leendes Cassie. Han såg även att hon torkat bort dem sista resterna utav sminket, som han inte lyckats få bort på parkeringen.

  "Vad är klockan?" frågade han, och hon ryckte på axlarna, innan hon tog upp sin lila handväska, och började gå bort mot planets utgång. Han torkade bort lite saliv i mungipan med baksidan utav ena handen, och följde sedan efter henne. Hon hade fortfarande bandage på ena armen, vilket ledde till att hon var tvungen att ställa ner väskan på marken, för att kunna leta efter sin mobil med den enda lediga handen.

*

  Justin skrockade lågt, och hon tittade upp på honom, innan hon himlade med ögonen. Sedan halade hon upp mobilen ur väskan, och la ner den i sin ena ficka. Han gick förbi henne, och tog upp hennes väska på vägen, och hon kollade frustrerat upp på honom. Hon reste sig upp, och gick ut ur planet, och bländades genast av alla blixtar från kamerorna alla höll upp.

  Hon höjde ena handen, och skyndade sig därifrån. Hon såg hela tiden Justins ryggtavla framför sig, och följde efter honom. Resten var mest som ett virrvarr av färger. Hon småsprang, och slutade efter ett tag att bländas av ljusen, och kunde nu uppfatta vad som hände runt omkring henne. Justin hade sprungit fram till sina fans för att skriva autografer.

  Hon såg Scooter och Pattie stå och vänta längre fram, men då dem aldrig träffat henne tidigare, och inte visste att Justin skulle ha med sig någon, viftade snabbt - men på något sätt väldigt vänligt - bort henne. Hon suckade, och gick och satte sig på en bänk.

  Efter ett tag, som känt så mycket längre än det egentligen var, kom Justin fram till henne, med Pattie, Scooter och Moshe i släptåg. "Mamma, Scooter, det här är Cassie, en nära vän till mig" sa hon, och hon reste sig upp, och skakade hand med dem båda. 

  Pattie såg otroligt glad ut, och hon undrade om det berodde på henne. "Ehmm, mamma, kan jag få prata med dig lite?" frågade Justin Pattie, och Pattie nickade glatt, och log stort. "Vi är strax tillbaka" Log Justin, och dem två gick längre bort.

*

  "Och, så dog hennes bästa vän av en överdos för några dagar sedan också.." sa han, och avslutade därmed den korta sammanfattningen om vem Cassie var, och Patties min hade gått från besviken över drogerna, till förvånad över dem sexuella övergreppen, och till sist medlidsam över hennes väns död. Men när hon skakat av sig den känslan, kom besvikelsen tillbaka, men det var tydligt att det den här gången inte handlade om Cassie, utan om han själv. Att han umgåtts med så dåliga peroner, och till råga på allt tog med henne hit!

  Dem gick tillbaka till dem andra, och Pattie såg anklagande på Cassie, och alla kunde märka att hon inte gillade henne längre. HAn knuffade till henne i sidan, och hon kollade förvånat på honom, med en blick som sa vad gjorde du så för? Han kollade anklagande på henne, och dem börjadegå mot bilen. Dem satte sig enr, och Moshe körde dem mot Justins hem. Det var meningen att han bara skulle lämna sina saker och sedan följa med Scooter till studion, men han hade ingen lust att lämna Cassie ensam med Pattie, så han snackade sig ur det.

Hittar typ inga bra

bilder till dem olika sakerna

nuförtiden.. Internet är bra

igen iaf.. Och tack för kommentarerna!

Fortsätt så!! Höhö, drr iväg nu.. Ses

imorgon!!

"Vad är det??" frågade Moshe, som antagligen märkt att han var nere. "Jag kan bara inte fatta att jag alltid ska sabba allt!" mumlade han in i sin hand, och Moshe kollade allvarligt på honom. "Sabba allt?? Nejnej, du är inte alls en världskänd popidol, nejnej.. Det kommer fixa sig, så länge du försöker, så är inget omöjligt". Så länge du försöker är inget omöjligt upprepade han, och kollade uppskattande på Moshe. "Tack" sa han, och Moshe ryckte på axlarna.

*

  Tårarna brände återigen bakom hennes ögonlock. Det var det enda hon tycktes göra nuförtiden. Gråta. Hon snörvlade till, och blundade hårt. Försökte komma ihåg sin pappa så mycket hon kunde. Det hade blivit så mycket svårare dem sista åren. Det var så länge sedan. Så länge sedan hon känt sig trygg. Trygg i hans armar. Nu hade allting återigen skitit sig, och hon kunde inte fatta att hon faktiskt fortfarande var vid liv. Hon hade nu bara kvar en enda vän, som hon till tusen procent kunde lita på. Johan.

  Johan. Hon kom på att han antagligen var orolig. Hon hade stängt av mobilen under starten, men satte nu på dne igen. Dem var uppe i luften, och när mobilen startades såg hon att hon hade flera sms från Johan och Caitlin. ÄVen ett från Ryan. Hon smålog, och slog med darrande fingrar in samma svar till dem alla.

Jag har åkt iväg. Bara för ett

tag, kommer såklart hem för

Jolenas begravning, sedan vet

jag inte var jag tar vägen. Jag

vet att det kanske är svårt för

er också, men jag klarar inte av

att vara i Stratford längre. Det 

finna allt för många minnen där.

Ni kommer säkert snart veta var

jag är, men ni måste lova mig att

inte följa efter. Jag måste hitta min

egen plats. En plats där jag är

säker, där jag kan slappna av,

inte glömma det förgångna, utan

bara komma ihåg det bra i Stratford.

Det dåliga kan jag klara mig utan.

tack

 Hon skickade iväg smsen, som blivit tre sms långt, till varje person. Tårarna droppade ner på mobilens skärm, och hon torkade genast bort dem. "Förlåt" orden trängde in i hennes hjärna som knivar. Hon skakade på huvudet. "Det var en enkel fråga.. förlåt" sa hon, och mötte Justins blick. "Vem var det du smsade?" frågade han, fortfarande ståendes framför henne. "Ryan, Johan och Caitlin" sa hon och höll upp mobilen så att han kunde läsa meddelandet.

  Han svalde ljudligt och kollade på henne. "Så du kommer sticka efter Jolenas begravning?" frågade han, och hon nickade lätt, och när en tår rann nerför hennes kind, lutade han sig fram och torkade bort den med tummen."Var?" "Jag vet inte. Någonstans långt bort, som Australien, eller Frankrike" sa hon, och han ryckte till. "Okej, trodde du menade något ställe i USA eller något sådant" hon skakade på huvudet.

  "Nej, det räcker inte. Jag vill komma bort från mitt förflutna.. Glömma det dåliga, och hylla det bra, så länge det varade." sa hon, och han nickade förstående.

*

  Han kom att tänka på hur han själv på sätt och vis lämnat sitt förflutna bakom sig. Lämnat den lilla staden, för att upptäcka världen, utforska sin lycka och framgång. Hur han själv lämnat sina vänner bakom sig, trots att han träffade dem så ofta han kunde. Han kollade dystert ner i marken. Än en gång hade han nu åkt iväg från sina vänner, från sin familj och släkt. Alla som betydde något för honom. Dem enda han verkligen kände i Atlanta (förutom dem han arbetade med) var hans mamma och Christian. 

  "Vad är det?" nu var det Cassies tur att fråga honom vad det var, och han tänkte på hur dystert allting var just nu egentligen. "Inget" mumlade han, och satte sig ner brevid Cassie. HAn lutade huvudet mot huvudstödet och blundade, och han märkte att Cassie gjorde likadant. 

  Minnen med Ryan, Chaz, Nolan och Mitch vflashade förbi framför hans ögon, och han plågades av dem. Allihoppa var dem lyckliga, och dem fem hade varit som oskiljbara under hela deras uppväxt. Men mest hade han varit med Ryan, och sedan kom Chaz. Dem var nog - utan tvekan faktiskt - dem bästa vännerna han haft, och troligen någonsin kommer ha. Dem gillar, eller ja älskar - fast på ett vänskapligt sätt förstås - honom för den han är, och inte hans namn eller pengar.

  Han hade blivit utnjyttjad av många under sin karriär. Folk som velat komma åt hans berömmelse, få sina femton minuter i strålkastarljuset. Och det hade dem självklart fått, då det oftast stod i massvis med tidningar om han sågs ute med någon ny tjej, men sedan Jasmine svikit honom, hade det bara blivit några enstaka dejter. Alla hade dem varit snygga. Men dem visade även hur mycket dem ville ha honom, fysiskt, och han hade fattat att det inte skulle funka från hela början. Men med Cassie var det annorlunda...

hoppas ni gillart! Nu: Glee!!